Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Nyare metoder för direkt framställning av smidbart järn - Järnsvamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE METODER FÖR DIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. JÄRNSVAMP. 693
önskar erhålla på det tillverkade järnet. I en brikettpress formas av sligen och
trä-kolspulvret med bränd och släckt kalk som bindemedel briketter med en diameter av
c:a 40 mm och en längd av c:a 75 mm. Innan briketterna tillföras den elektriska ugnen,
torkas de väl vid en temperatur av 120—140°. Briketterna inmatas i ugnen medelst en
skruvanordning.
Den första försöksugnen var försedd med en topp- och en bottenelektrod samt
arbetade med enfas växelström och ett kraftförbruk av 200—300 kW pr timme. De
fortsatta försöken utfördes i en större smältugn, vid vilken den elektriska utrustningen för
en av de vid Hagfors befintliga elektriska masugnarna kom till användning. Ugnen
(fig. 688) är försedd med tre i ugnsschaktet anbragta kolelektroder, vilka hava en
diameter av 600 mm och placerats med ett inbördes avstånd av 1 200 mm, samt använder
Fig. 688. Flodin-Gustafssons elektriska smältugn.
trefas växelström. Briketterna tillföras genom tvenne schakt b, upptill försedda med
vanliga uppsättningsmål och nedtill med skruvtransportörer c. Medelbelastningen har
vanligen varierat mellan 1 500 och 2 000 kW, och upp till 14^2 ton smidbart järn har
kunnat tillverkas pr dygn med ett förbruk av c:a 408 kg träkol pr ton iärn.
Järnsvamp.
Såsom i kapitlet om masugnsprocessen närmare angivits, sker en stor del av
reduktionen i en masugn redan i dennas övre delar, där malmen ännu befinner sig i fast
form. Den slutliga reduktionen äger dock ej rum förrän i masugnsstället, där
temperaturen är så hög, att såväl malmen som det utreducerade järnet smälta, varvid järnet
även löser- en stor mängd kol och övergår till tackjärn. Av vad som förut anförts
framgår, att det är möjligt att reducera järnmalm fullständigt till metalliskt järn vid en
temperatur, som ligger under den för malmens smältning erforderliga temperaturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
