Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING OCH KORT ÖVERSIKT.
707
näst guld och silver, andra åter att järnets upptäckt är av mycket yngre datum. Till
dessa senare hörde vår berömde arkeolog Montelius, som ansåg sig hava bevisat, att
järnet åtminstone icke varit i allmännare bruk längre än sedan omkring 1 500 år före
vår tidräknings början.
Den ordning, i vilken nu nämnda metaller blivit upptäckta och kommit i bruk, torde
dock hava varierat hos olika folk och på olika ställen på jorden, beroende dels på
tillgången av olika metaller och malmer på respektive platser och dels på gången av de
olika folkens utveckling.
De övriga, mera vanliga metallerna äro alla i förhållande till de redan omnämnda
mycket unga. Under forntiden gjordes egentligen inga nya upptäckter, då de metaller,
som kunnat upptäckas genom tillfälligheter, redan framkommit under den förhistoriska
tiden. Kvicksilver torde dock hava framställts första gången under denna period. Denna
metall erkändes emellertid icke såsom sådan, då den vid vanliga temperaturer är
flytande och därför icke motsvarade det då rådande begreppet om metall. Under
medeltiden upptäcktes arsenik, antimon och vismut. Zinken upptäcktes som ren metall icke
förrän i mitten av 1500-talet. Möjligt är dock att man i Kina redan tidigare känt till
zink, men man vet icke huru länge. Zinkens legering med koppar, mässing, torde däremot
hava varit bekant åtminstone 300 å 400 år före Kristus och har förmodligen ofta
förväxlats med brons. Av övriga mera allmänt förekommande metaller upptäcktes nickel
1751 och aluminium 1827. Först därefter, intill våra dagar, har en mängd av de mera
sällsynta metallerna upptäckts.
Metallurgiens historia kan delas i fyra stora perioder. Den första perioden varade
från äldsta tider till första århundradet av vår tidräkning, den andra perioden från första
till början av sextonde århundradet, den tredje från början av sextonde till början av
nittonde århundradet och den fjärde slutligen intill våra dagar.
Åsikterna om metallernas beskaffenhet och grunden till deras olikheter i förhållande
till andra oorganiska substanser ha under tidernas lopp mycket växlat och vid varje
tidpunkt varit helt beroende av den teori, som för tillfället av forskarna omfattats. De hava
också förändrats mycket allt efter som kunskapen om naturprodukterna i allmänhet
gått framåt. Sedan metallerna under den förhistoriska tiden till en början förmodligen
endast varit föremål för mer eller mindre otympliga smältförsök, måste det förutsättas,
att man senare under denna period uppnått en ganska stor skicklighet uti eldens bruk
för metallurgiska operationer. Redan utnyttjandet av guldet erbjöd nämligen
säkerligen stora svårigheter, emedan sammansmältningen av guldstoft och mindre guldstycken
för gjutning måste ske i degel av något slag och fordrar en temperatur av över 1 0003.
Detta var ännu mera fallet med koppar och brons. Någon kännedom om orsakerna till
metallers och malmers förändringar under eldens inverkan hade dock säkerligen icke den
förhistoriska tidens folk.
Huruvida forntidens kulturfolk, egyptier, babylonier, assyrier och fenicier funderat
över hithörande problem, veta vi icke, men man har skäl att antaga, att dessa folk hade
kännedom om förfaranden att omvandla substanser, att frambringa nya genom
sammansättningar samt att genom sönderdelning av sådana avskilja t. ex. metaller ur malmer.
Egyptens präster tros sålunda hava suttit inne med en del kunskaper härom. Då dessa
kunskaper dock hemlighöllos av dem, vet man icke mycket varken om deras art eller
omfattning. Först de mycket senare uppträdande grekiska stammarnas åsikter hava i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
