Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. SILVER.
777
Fig. 772. Destillationsugn för
zinkskum från Parkers process.
Fig. 773. Drivugn för silverhaltigt bly.
Stundom kombineras pattinsonering och
zinkbehandling såsom t. ex. vid Muldenhütte vid Freiberg
i Sachsen. Genom pattinsonering erhålles ett bly med
O.oooå % guld och O.io % silver, som zinkbehandlas.
En kittel hållande 20 ton bly upphettas först till c:a
500°, varpå 50 kg zink inröras. Det återstående blyet
håller nu 0.025 % silver. Efter inrörning av
ytterligare 60 kg zink är man nere i en halt av 0.002 %
och efter en tredje tillsats av 50 kg, är den nere i
0.0007 %. Totala zinkförbrukningen uppgår till c:a 1 %
av blyets vikt.
Verkblyets bearbetning på silver sker, som redan
nämnts, genom en oxiderande smältning, den s. k.
drivningen. Den utföres i det stora hela numera på samma sätt som under
medeltiden, ehuru de härför använda ugnarna i många avseenden undergått förbättringar.
Ugnarna äro flamugnar av varierande storlek, som eldas med ved eller kol från en
vid sidan av själva härden
belägen eldstad. Man brukar skilja
på den tyska och engelska
metoden, vilka egentligen endast
skilja sig med avseende på
ugnarnas storlek och konstruktion.
En tysk ugn (fig. 773) är större,
har i regeln fast härd och
avtag-bart ugnsvalv, under det de
engelska ugnarna ha en utbytbar
härd och fast valv. En tysk
härd kan taga upp till 15 ton bly
och en engelsk från 0.5 till 6 ton.
Själva härden, som efter
varje drivning måste förnyas,
göres av något poröst material,
som förmår uppsuga en del av
den bildade blyoxiden eller gleten.
Förr användes benaska, men
numera har man allmänt övergått
till billigare material. Cement
blandad med pulveriserad
cha-motte användes ofta eller märgel
eller lera blandade med kalksten.
I ugnsväggarna finnas öppningar
för formorna, varigenom den
för oxidationen erforderliga
luften inblåses, för avtappning av
den bildade blygleten samt för
insättande av bly och observation
av drivningens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
