Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
Fig. 775. »Pachuca>-tankar för cyanidlakning.
Hyposulfitlakning kan användas på alla malmer, som innehålla endast små mängder
kalk och bly samt ej för mycket koppar, emedan dessa ämnen verka hindrande. Efter
den klorerande röstningen lakas godset först med vatten för att avlägsna alla däri lösliga
ämnen, varefter läkning med en —Va %’ig hyposulfitlösning vidtager, då klorsilvret löses.
Cyanid metoden. Dessa lakningsförfaranden ha emellertid till stor del
utträngts av cyanidmetoden. Cyankalium och cyannatrium lösa nämligen även silver och
dess föreningar med haloider och svavel. De första försöken att använda cyanidering på
silvermalmer gjordes av Chas. butters Company 1902 i Mexico, och det första större
verket byggdes 1905. Metoden har vunnit
hastig spridning, särskilt sedan man funnit,
att klorerande röstning ej är nödvändig,
då silvret förekommer som svavelsilver.
En del svårigheter, som i början yppade
sig, lyckades man övervinna, sedan man
funnit, att silvermalmer fordra finare
målning och längre lakningstid än guldmalmer.
F. ö. hade man erfarenheterna från
guld-lakningen att bygga på och kunde i stor
utsträckning använda härför
utexperimen-terade apparater. Metoden är användbar
för silvermalmer, som ej hålla för mycket
sulfider av de tunga metallerna och med
silvret närvarande i form av metall, klorid
eller sulfid. I början utfördes processen
så, att man ur malmen först genom
anrikning framställde ett koncentrat, som
innehöll det mesta av sulfiderna, varefter
avfallet lakades med cyanid, men sedan man
inom guldcyanideringen börjat övergå till
all sliming-metoå&a och härför utkonstruerat
lämpliga malanordningar, särskilt
rörkvarnar, har man även inom silverlakningen
börjat tillämpa detta system. Läkningen
måste ske under oxidation genom tillförande av rikligt med luft till lösningarna. En
praktisk apparat, som för detta ändamål utbildats vid silverlakningen, är
pachuca-tanken (fig. 775), ett högt cylindriskt kärl försett med konisk botten och ett centralt
rör. Genom att i bottnen på detta rör införa tryckluft håller man cyanidlösningen med
den däri uppslammade malmen i kraftig cirkulation, vilket befordrar en snabb urlakning
av silvret. Dessa »pgchucas» ha även kommit till användning inom guldlakningen. Genoni
att ställa flera dylika i följd kan ett system med kontinuerlig läkning erhållas. På malmer
som hålla 0.05—0.08 % silver kan i gynnsamma fall utvinningen stiga ända till 92 %.
Silvret utfälles på zink, vanligen i form av stoft, och man erhåller en fällning med
73—87 % silver, som vid smältning ger ett silver med en finhetsgrad av 950—-1 000
(räknat i tusendelar).
Silvrets användning. Silver har en vidsträckt användning, först och främst till
mynt samt till smycken, prydnadsföremål och finare husgeråd. Vanligen legeras silver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
