Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Silver - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. GULD.
781
med något koppar för att giva det större hårdhet. Silver å sin sida användes för att i
legering med guld göra detta hårdare. För vissa kemiska apparater för
behandling av alkalier är silver särskilt lämpligt. En viktig användning är till skyddande
överdrag på andra metaller, försilvring. För fotografiska ändamål åtgå årligen stora mängder.
Den stora amerikanska firman Eastman Kodak Co. förbrukade ensam år 1921 c:a 140
ton silver för sin tillverkning av plåtar, films och fotografiskt papper, d. v. s. i det
närmaste lika mycket som hela Europas produktion av metallen detta år.
Världsproduktionen av silver, som omkring år 1600 var c:a 432
ton per år, har med en del fluktuationer endast visat en långsam stegring tills i slutet
på förra århundradet, då densamma gått i raskare tempo. En rekordsiffra uppnåddes
1911 med en tillverkning av över 7 906 ton. År 1921 beräknades tillverkningen vara
c:a 5 250 ton.
Sveriges produktion av silver kan enligt tillgängliga uppgifter under perioden 1506—
1625 beräknas till sammanlagt c:a 238,5 ton, nästan uteslutande från Sala. 1630—1920
producerades 264.2 ton, därav från Sala 209.7 ton. Största årsproduktionen uppges
vara 7 427 kg från Sala år 1506.
Guld.
Historik. Guld torde av alla metaller vara den först kända och brukade. Det
förekommer nästan uteslutande gediget, om ock sällan i större stycken. Dess smidighet
och lätthet att bearbeta samt dess vackra färg och höga glans ha alla tider gjort det högt
värderat, varför det ock framför andra tidigt blev använt som värdemätare, en roll som
ännu i dag intet annat ämne gjort det stridigt. Redan under konung Menes i Egypten
3400 år f. Kr. förordnades, att en del guld skulle motsvara 2x/2 del silver. I Gamla
testamentets böcker omnämnes guld på många ställen och särskilt erinras om de massor av
guld, som åtgingo för prydande av Salomos tempel. Alkemisterna gåvo guldet namnet
»metallernas konung» och betecknade det med solens tecken, och dess framställning ur
mindre ädla ämnen var oftast målet för deras mödosamma arbeten.
De äldsta mynten härstamma från Mesopotamien och länderna kring Eufrat och
Tigris. Redan 1800 f. Kr. var det babyloniska myntet vida känt. Även om guld var
värdemätaren, skedde dess spridning med dåtida samfärdsmedel ej så hastigt, varav
blev en följd, att stora massor därav hopades hos sådana folk, som besutto
guldförekomster. Hävderna berätta även om de oerhörda rikedomar, som ägdes av de assyriska
konungarna och de egyptiska faraonerna. Ett slående bevis på den prakt, som utvecklades
vid de senares hov, ha vi fått i de skatter, som man år 1922 fann vid öppnandet av
Tut-anch- amons grav. Fenicierna ägde rika guldgruvor i Tracien. Från Gallien erhöllo romarna
mycket guld, och i Spanien ägde de stora guldverk, som sysselsatte 60 000 slavar. I
österrikiska alperna, nuvarande Oberkärnten, funnos gamla guldverk, som ödelädes vid
slavernas inbrott men senare återupptogos och blomstrade på 1400- och 1500-talen. De
förföllo åter på grund av de protestantiska bergsmännens fördrivande, därför att dessa
ej ville övergiva sin augsburgiska bekännelse. I Sverige påträffades guld först 1581 och
har sedan i små mängder utvunnits, särskilt i Ädelfors och Falun. I slutet av 1700- och
början av 1800-talen påträffades guld i Ural och Sibirien.
I nya världen fann Columbus guld hos infödingarna vid sin landstigning på ön
Guanahani, en av Bahamaöarna, av upptäckaren kallad San Salvador, sannolikt de
nuvarande Watling Island. Guldtörsten drev sedan spanjorerna till ett flertal erövrings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
