Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782 ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
tåg, bland vilka de mest kända äro Cortéz’ erövring av Mexico 1519 och Pizarros av Peru
1533, då de högt stående aztekerna och inkas med stor grymhet underkuvades, och
deras omätliga rikedomar togos i beslag av conquistadorerna. Närmare vår tid ligga
de stora guldupptäckterna i Californien 1848 och Nevada 1859, som förorsakade en
sådan rusning av äventyrare. Den mest beryktade gruvan i Nevada, Comstock Lode,
levererade åren 1860—1875 för c:a 300 miljoner kronor i guld jämte stora mängder
silver. Nästan samtidigt upptäcktes guld i Australien. I Afrika hade guld utvunnits
på Guldkusten redan på 1400-talet och de stora sydafrikanska fynden gjordes 1886.
Den senaste stora guldfebern förorsakades av upptäckten av det rika Klondykefältet i
Alaska i augusti 1896, där redan första året guld för 2.5 miljoner dollar lär ha utvunnits
för att redan 1898 stiga till 16 miljoner dollar. Flera andra rika fält ha sedan upptäckts
i Alaska.
Guld förekommer i naturen huvudsakligen gediget antingen i fast klyft såsom
bergguld eller i yngre lösa avlagringar som vaskguld men även i förening med tellur i
mineralen sylvanit, nagayit, calverit m. fl., i vilka även ingå silver, bly, antimon och svavel.
Bly- och kopparmalmer innehålla även ofta guld, vilket då utvinnes i samband med
förhyttningen eller den utvunna metallens raffinering.
Guldets egenskaper. Guld är den enda metall som i fast form har gul färg.
I finfördelat, kolloidalt tillstånd har det olika färger varierande från violett och rött
till svart. Mycket tunna guldblad äro genomlysande med grön färg och även i smält
tillstånd stöter färgen i grönt. Guld är vidare den tänjbaraste av alla metaller och kan valsas
till blad av 1/12 000 mm tjocklek. Det är mjukare än silver och hårdare än tenn. Dess
tänjbarhet minskas vid förorening av vismut och tellur. Vid en halt av endast 0.2 %
vismut blir det så sprött, att det kan söndersmulas med fingrarna. Guld smälter vid
1 063°, löser sig i kungsvatten och även i stark svavelsyra, som försatts med något
salpetersyra. Dess egenskaper att med stor lätthet bilda amalgam med kvicksilver samt
att lösa sig i alkalicyanider spela en mycket viktig roll för dess utvinnande enligt
moderna metoder.
Fig. 776. Panna för
guldvaskning.
Guldets utvinning. För guldets utvinning ha vi först äldre och primitivare metoder
använda för vaskguldförekomster, grundande sig på guldets höga sp. vikt
(19.29—19.49). Det enklaste redskapet är vaskpannan (fig. 776),
en flat panna av järnplåt, vilken är oumbärlig i varje
guldgrä-vares utrustning. Den användes på så sätt, att guldhaltigt
grus och sand ifyllas, varefter man, helst hållande pannan
under vatten, genom en svängande rörelse utvaskar den fina
sanden, sedan grövre stenar och grus urplockats. Guldet
jämte en del andra tyngre mineral, särskilt magnetit, samlas
på pannans botten. Sedan det mesta ofyndiga avlägsnats,
ger man pannan med något vatten uti en roterande och
samtidigt vaggande rörelse, så att vattnet sköljer runt dess kanter,
varvid mineralen ordnas efter sp. vikt, och guldet framträder
som mer eller mindre tydlig »color» eller större »nuggets».
Vaggan uppfanns i Californien och utgöres av en trälåda upplagd på en egg, så att
den kan bibringas en vaggande rörelse. Över vaggan finnes en silbotten för avlägsnande
av det grova ofyndiga, och på bottnen är den försedd med en rad avbalkningar för kvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
