Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Zink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
ning påbörjats. I Belgien hade abbé Daniel Dony i Liége 1805 efter ett 25-årigt arbete
lyckats finna en metod att framställa zink i stort, ur vilket sedermera den belgiska
metoden utvecklats. Han anlade den första lilla hyttan 1807 i St. Leonard vid Liége och sedan
en större i Angleur. Efter många motgångar, under vilka han förlorade sin förmögenhet,
bildade hans söner tillsammans med honom det bekanta Société de la Vieille
Mon-tagne, som ännu existerar och bland många andra bergverk, spridda överallt i världen,
även äger Åmmebergs zinkgruvor i Sverige.
I England, som var det första land i Europa, där zinktillverkning kom i gång i stort,
undergick tillverkningen på mer än 100 år ingen avsevärd förändring. 1876 voro dock
i Cornwall 10 hyttor i gång, som producerade 17 700 ton råzink. Först 1880 började
produktionen stiga och uppnådde 1884 30 000 ton.
I Frankrike var zinkproduktionen ringa ända till 1871, då Vieille Montagne började
producera zink i Auvergne. Först 1896 inträffade sedermera en ytterligare stigning i
produktionen.
I Förenta staterna upptogs zinktillverkning först i mitten av 1800-talet. En tysk,
Georgi, skall hava byggt den första zinkhyttan i Wisconsin. 1850 voro belgiska ugnar,
som sköttes av arbetare från Liége, i gång, och 1869 uppstodo i närheten av St. Louis
flera zinkhyttor. 1895 var produktionen 80 000 ton och hade 1903 stigit till 145 000 ton.
I Austrahen har zink producerats sedan 1890-talet och 1911 upptog även Japan,
vilket land liksom Kina redan förut var stor förbrukare av zink, egen tillverkning därav.
Beträffande zinkens bearbetning hade Hobson och Sylvester i Sheffield 1805
funnit, att zink, om den uppvärmdes till 100° C, förlorade sin sprödhet och lät valsa sig
till plåt. Detta föranledde anläggningen av ett valsverk vid Angleur vid Liége år 1812.
Zinkmalmer. Zink förekommer gedigen som stor sällsynthet i Viktoria i
Australien. Förenad med andra ämnen förekommer den i malmer, såväl sulfidiska sådana,
zink-bländen, som oxidmalmer, vilka senare man vanligen med ett gemensamt namn kallar
galmeja. Hit höra sålunda främst zinkspat (zinkkarbonat) men även kiselzink
(kiselgal-meja) och willemit, vilka alla för övrigt oftast förekomma tillsammans. Willemiten och
kiselgalmejan bestå av vattenfritt, respektive vattenhaltigt zinksilikat.
Zinkbländet, som oftast håller växlande mängder järn, varav det får en mörk färg,
är dessutom vanligen uppblandat med blyglans, kopparkis, svavelkis och flusspat. Det
förekommer vitt utbrett bl. a. i Tyskland, Österrike, Belgien, Sverige, England, Spanien,
Förenta staterna och Australien.
I Förenta staterna hava oxidiska malmer fått stor användning. En sådan, zinki t,
bestående av zinkoxid förorenad av järn och mangan, utgör där utgångsmaterial för
tillverkning av zinkvitt.
Zinkbländet är den för zinkframställning viktigaste och mest använda malmen.
Som råmaterial användas dessutom ugnsbrott från schaktugnar för
kopparmalmssmält-ning samt zinkhaltiga produkter från blyschaktugnar och masugnar.
✓ z
Zinkens egenskaper. Zink är en grov- eller finkristallisk metall med starkt
glänsande kristallytor och grå eller blå vit färg. Egentliga vikten hos gjuten zink är 7.15.
Genom valsning stiger den till 7.2 å 7.3. Vid vanlig temperatur är kemiskt ren zink något
tänjbar men blir även av mycket små föroreningar spröd. Efter upphettning till 100 å
150° blir metallen så smidig, att den låter utdraga sig till tråd och utvalsa sig till plåt,
vilket sker mellan varma valsar. Vid 200° är den åter så spröd, att den lätt låter pulveri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
