Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Tenn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. TENN.
807
fingo de från kinesiska fyndigheter men även med säkerhet från Bortre Indien. Redan
1800—1500 år f. Kr. blomstrade denna industri i Kina. Sannolikt ha emellertid
kineserna erhållit kunskapen om tenn från trakterna kring Eufrat. Vid grävningar i
närheten av Bagdad har man funnit en bronsstaty, som kan dateras från omkring 2 000 år
f. Kr. Fenicierna bedrevo redan 1 000 år f. Kr. en vidsträckt handel med tenn och voro
mästare i att framställa bronsföremål, vilka av dem spriddes ända upp till nordliga
Europa. Romarna erhöllo en stor del av sitt tennbehov från de brittiska öarna, vilket
framgår av flera yttranden hos deras klassiska författare.
De gamla alkemisterna sysslade även mycket med tenn. Av Geber (på 700-talet)
kallas det »diabolus metallorum», sannolikt på grund av sin egenskap att med alla
metaller utom bly och guld bilda spröda legeringar. Även beskriver han det ljud tenn giver
ifrån sig vid böjning.
Av Europas kulturländer var England det första, där tenn bröts och framställdes.
Redan på Vilhelm Erövrarens tid (omkr. 1066) smältes tenn och fördes till Tyskland
över Köln, som redan då var en viktig handelsplats. Henrik VIII och Elisabet
inför-skrevo tyska bergsmän för att upphjälpa tennproduktionen. Under medeltiden hittades
tenn i Sachsen och Böhmen, där den första tenngruvan skall ha öppnats 1146. Den följdes
snart av flera, bl. a. gruvorna vid Altenberg, som omkring 1520 lära ha producerat 500—
1 000 ton årligen. Dessa gruvor ödelädes dock under det trettioåriga kriget och
upp-togos efter dettas slut av protestantiska bergsmän. På grund av den på 1870-talet
uppträdande konkurrensen från australiskt tenn måste de dock alla så när som på Altenberg
nedläggas för att åter delvis upptagas under världskriget.
Tennmalmer och deras förekomst. Den viktigaste tennmalmen och den enda
varur tenn framställes, är kassiterit eller tennoxid, som i rent tillstånd håller 78.6 %
tenn. Den har en sp. vikt av 6.8—7.0 och uppträder som färglösa till svarta
kristaller med livlig glans. Den förekommer dels i fast klyft i graniter, porfyrer samt i
kvartsgångar, dels som vaskmalm. De viktigaste europeiska fyndigheterna äro i
Corn-wall i England samt i Erzgebirge i Tyskland. Mindre förekomster finnas i Bretagne,
Finland och Portugal. Dessa äro dock av mycket underordnad betydelse i jämförelse med
dem i Bortre Indien, Kina, Bolivia och Australien. I Kina ligga i provinsen Yün-nan de
största förekomsterna, vilka under de senaste årtiondena blivit viktiga producenter.
Malmen förekommer huvudsakligen i fast klyft. Av ålder kända äro gruvorna i nederländska
Indien, på Banka och Biliton samt på Malackahalvön, där särskilt
vaskmalmsföre-komsterna äro mäktiga och givande. Man har där påträffat lager hållande upp till 4 %
tenn. Gruvorna på Malacka sysselsätta 150 000 kinesiska kulis. I Australien upptäcktes
tennförande sandlager av Clarke 1853 i Nya Sydwales. En synnerligen givande fyndort
är Tasmanien, där tenn förekommer i lerskiffrar samt i fast klyft i kvartsgångar. På
senare år har Bolivia blivit en stor producent och kommer nu näst Malacka i andra
rummet med Banka som nummer tre.
Tennets utvinnande. Innan själva tennframställningen börjar, måste tennmalmen
undergå ett par förberedande processer för att höja dess tennhalt och avlägsna det
mesta av föroreningarna. Först underkastas den våtanrikning, vilket av ålder i
Kina skett genom slamning och bearbetning med vatten på enkla härdar. Numera
sker detta enligt moderna metoder på skakbord e. d. Man erhåller härvid en produkt
med 50—70 % tenn, vilken även håller en del andra tunga metaller, koppar, bly, arsenik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
