- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
811

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Antimon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. ANTIMON.

811

Det är därför huvudsakligen äldre
uppgifter, som äro tillgängliga,
ehuru-väl knappast några mera
genomgripande nyheter på detta område torde
vara att anteckna.

Den ur gruvan brutna malmen
underkastas först handskrädning eller
våtanrikning för erhållande av en
rikare utgångsprodukt för vidare
bearbetning. Denna behandlas vidare
genom segring, varvid man erhåller
ren spetsglans, s. k. antimonum
cru-dum. Härtill användes
huvudsakligen den grova malmen av en
knytnäves till en hasselnöts storlek.
Upphett

ningen får ej drivas för högt över spetsglansens smältpunkt (555°), då i annat fall densamma
förflyktigas. Segringen sker i deglar eller mufflar eller ock direkt i flamugn. Fig. 792 visar
en degelugn, där de av lergods förfärdigade och med hål i bottnen försedda deglarna ställas
på uppsamlingskärl för den
ut-smälta sulfiden. Upphettningen
sker medelst koleld. I Frankrike
användas kontinuerliga ugnar
med vertikalt ställda rörformiga
retorter av eldfast material. Den
genom segring erhållna
spetsglansen användes så gott som
uteslutande för framställning
av kemiska preparat.

Anrikningsslig och malmer
med låg antimonhalt bearbetas
helst direkt på metall medelst
smältprocesser, varvid man
använder sig av antingen rost-,
reduktions- eller
reaktionsför-farande.

Rostreduktionsmetoden inledes, som namnet antyder, med malmens
röstning, vilken kan utföras på två olika sätt. Antingen sker den vid högre temperatur
under minskat lufttillträde och eventuellt under inledande av vattenånga, varvid
antimon-oxid bildas och förflyktigas samt uppsamlas i kondensationskammare. På detta sätt kunna
fattiga malmer med ned till 7 % antimon bearbetas. Man kan härvid även avskilja arsenik,
vars oxid är flyktigare än antimons. Det andra sättet är att rosta vid lägre temperatur,
ej över 350°, med luftöverskott, varvid antimonsyrad antimonoxid eller s. k.
spetsglans-aska bildas, vilken ej är flyktig utan kvarstannar i ugnen. Operationen utföres i
flam-eller muffelugnar av varierande konstruktion och underlättas, om gångart finnes
närvarande. Röstningen måste utföras synnerligen omsorgsfullt och under ständigt skeende
omrörning. Ett modernare sätt är att enligt Chattillon och Herrenschmidt rosta i
låga schaktugnar (fig. 793), vari malmen blandas med bränslet. Sulfiden oxideras, och

Fig. 793. Herrenschmidts ugn för röstning av antimonmalm.

Fig. 792. Segringsugn för spetsglans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free