- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
830

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Legeringar, av E. S. Berglund - Legeringar av andra metaller än järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

830

ANDRA METALLER ÄN JÄRN.

Fig. 798. Elektrisk legeringsugn.

svårast smältbara metallen och sedan i den flytande massan inför den lättare smältbara
metallen. Stundom framställer man först en legering av den ena metallen och en mindre
del av den andra och sätter denna legering till resten av den andra metallen i smält
tillstånd. Har man fler än två metaller att legera, så sammansmälter man bäst först de
två metaller, vars smältpunkter ligga nära varandra, och förenar sedan denna legering
med den tredje metallen.

Legeringar av andra metaller än järn.

Kopparlegeringar. Koppar låter legera sig med nästan alla metaller. Av de därvid
erhållna legeringarna äro särskilt de med tenn, som benämnas brons, och de med zink,
mässing, av stor betydelse i metalltekniken och bilda så att säga egna metalltyper med
särskilda egenskaper. Genom ändringar i mängdförhållandena mellan de legerade
metallerna kan man också efter önskan ändra dessa legeringars egenskaper såsom hårdhet,
färg, tänjbarhet och seghet, varigenom de kunna få en mångsidig användning.

Den vanliga bronsen är en legering innehållande huvudsakligen koppar och
tenn, däri koppar ingår i övervägande mängd. I många bronser, särskilt antika sådana,
ingå som föroreningar även mindre mängder andra metaller, oftast bly men även zink,
antimon, arsenik etc. Bronsen är hårdare än koppar men även mycket mera
tunnflytande än denna och passar därför väl till gjuteriändamål. God brons hör icke hålla
mer än högst 2 % zink, emedan denna metall gör bronsen allt för hård. Bly över x/2 %
verkar skadligt, emedan det segrar ut och gör godset ojämnt.

Framställningen av brons tillgår sålunda, att man till det smälta kopparbadet
sätter det förvärmda tennet, under det att badet omröres, till dess en likformig
blandning uppstått. Genom oxidation går en del av tennet förlorat, varför man för
framställning av brons med 10 % tenn måste tillsätta 12 å 13 % därav. Sammansmältningen
av de båda metallerna sker vid mindre mängder i deglar, vid större i flamugnar eller
elektriska ugnar.

Allt efter användningssättet har man givit de mest använda bronslegeringarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0842.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free