Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Legeringar, av E. S. Berglund - Legeringar av andra metaller än järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEGERINGAR AV ANDRA METALLER ÄN JÄRN. 835
koppar eller guld. Blott nysilverlodet, som består av nickel och zink, har en vit färg.
Mässingsslaglod består av koppar och zink men måste hålla mera zink än mässingen
själv, då smältpunkten bör vara lägre än hos de stycken, som skola lödas. För lödning
av koppar och järn använder man sig av en legering av 60 % koppar och 40 % zink, för
lödning av mässing däremot 33.3 % koppar och 66.7 % zink. Silverlod sammansättes av
50 å 70 % silver och 30 å 50 % mässing. Ett finare och mera motståndskraftigt silverlod
består av 75 % silver och 25 % koppar. Guldlod göres vanligen av guld, koppar och
silver, som sammansmältas i sådana proportioner, att färgen nära överensstämmer med
de föremåls, som skola lödas.
Aluminiumguldlod, hållande 20 delar aluminium, 5 delar guld, 1 del silver och 1 del
koppar, användes av tandläkare för lödning av gommar för löständer.
Kvick silverlegeringar. Dessa, som kallas amalgam, bildas mest genom direkt
inverkan av kvicksilver på olika metaller. Om en metall neddoppas i kvicksilver så löser
den sig däri. Ur lösningen avskiljer sig efter kortare eller längre tid en kristallinisk massa,
i vilken metallerna ingå i kemiskt proportionella förhållanden. Innan amalgamet övergår
i fast tillstånd, är det vanligen så mjukt, att det kan knådas i handen. Den lätthet, med
vilken kvicksilver amalgamerar sig med guld och silver, har man begagnat sig av för
utvinningen av dessa metaller ur deras malmer. Den genom guldamalgam
frambringade brännförgyllningen har spelat en stor roll, innan den galvaniska förgyllningen
uppfanns. Tennamalgam användes vid tillverkning av glasspeglar. Många amalgam
begagnas till plomber i tänder. Vanligen användes härför tennkadmium- eller
tennkadmium vismutamalgam.
Silverlegeringar. Vid förfärdigande av silverpjäser och mynt användas vanligen
legeringar, emedan silvret självt är för mjukt för att kunna motstå nötning. Mest legeras
silvret med koppar. Om kopparhalten går över 50 %, blir färgen mer eller mindre
röd-aktig. Silverhalten angavs förr i lod, så att finsilver betecknades som 16-lödigt. Numera
räknas silverhalten i tusendelar. I Sverige måste arbetssilver vara minst 13 x/4-lödigt,
vilket motsvarar en silverhalt av 828 tusendelar. Våra silvermynt hålla 40 å 80 % silver.
För att hindra silvrets spritsning vid framställning av kopparsilverlegeringar samt för
att uppnå en homogen blandning av de båda metallerna tillsättes intill 1 % zink. Denna
metall legerar sig lätt med silver, och härav använder man sig även vid avsilvring av
verkbly.
Giildlegeringar. Guld är en ännu mjukare metall än silver och användes därför
endast i legering med andra metaller. Redan de gamle synas hava insett legeringarnas
betydelse, då de från äldsta tider stammande guldpjäser, som anträffats, hålla
avsevärda mängder andra metaller. Guldet har, på grund av sin stora smidbarhet, förmåga
att bilda brukbara legeringar med många metaller, ehuru endast de med koppar och
silver användas i någon större utsträckning. Guldhalten hos den legering, som användes
för tillverkning av olika föremål av guld, räknas i karat. Rent guld betecknas med 24
karat. Guldvaror måste i Sverige enligt lag hålla minst 18 karat finguld. Den för
mynttillverkning använda legeringen håller 90 % guld och 10 % koppar. Denna
legering är betydligt mera motståndskraftig mot nötning och stötar än rent guld men
besitter ännu guldets vackra färg samt dess egenskap att vara oföränderlig i luft.
Legeringarna få allt efter mängden ingående koppar eller silver en rödaktig eller gulvit färg,
men vissa guldsilverlegeringar kunna även visa en grönaktig färgton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
