Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
inom byggnadsmekaniken på 1800-talet, som man kan tillskriva
hållfasthetsprovningar-na någon praktisk betydelse. I Sverige utfördes redan så tidigt som 1826 av P.
Lager-hjelm ganska omfattande undersökningar på detta område. Behovet av starka
prov-ningsmaskiner och för allmänheten tillgängliga provningsanstalter började emellertid
göra sig alltmera gällande. Såsom en viktig vändpunkt uti materialprovningens
historia måste räknas året 1865, då den engelske ingenjören David Kirkaldy efter talrika
förarbeten byggde sin stora provningsmaskin om 1 000 000 Ibs högsta belastning samt
öppnade ett för allmänheten tillgängligt mekaniskt laboratorium. Ungefär samtidigt
hade i Sverige under huvudsaklig ledning av Knut Styffe utförts en epokgörande
undersökning av olika järnsorter, varvid särskilt avseende fästs vid järnvägsmaterial i samband
med byggandet av våra första järnvägar.
Några år senare upprättades i Tyskland mekaniska provningsanstalter och år 1875
upprättade i Sverige Jernkontoret en fullständig mekanisk provningsanstalt för järn
och andra material vid Liljeholmen intill Stockholm. År 1888 öppnades en liknande
anstalt vid Chalmers’ tekniska institut i Göteborg. Jernkontorets provningsanstalt
överfördes 1896 till Tekniska högskolan i Stockholm och denna anstalts verksamhet
övertogs år 1920 av Statens Provningsanstalt.
Under tiden hava provningslaboratorier inrättats vid ett stort antal bruk och
verkstäder. Behovet av provningsmaskiner för kontrollering av färdiga fabrikat gjorde sig
i första rummet gällande vid tillverkningen av ankarkättingar, och kättingbruken voro
därför de första att anskaffa dylika maskiner; också insattes den första
provningsma-skinen i Sverige vid Furudals kättingbruk i Dalarna redan på 1840-talet. Samtidigt
med framstegen i stål tillverkningsprocesserna gjorde sig även behovet av känsliga
prov-ningsmetoder märkbart, och vid vårt äldsta bessemerverk, Sandviken, uppsattes redan
1863 en 100-tons provningsmaskin.
Genom kemisk analys och mekaniska provningar vann man en ganska omfattande
kunskap om olika materials egenskaper, vilken kunskap alltjämt utökas. Men många
problem läto sig icke annat än i ofullständig grad lösa enbart genom kemiska och
ma-kaniska provningar. Särskilt den för all verktygstillverkning fundamentala frågan om
stålets härdning kunde icke med större framgång angripas. Sedan från fysiken kända
känsliga metoder för mätning av höga temperaturer börjat användas för undersökning
av metaller och legeringar och sedan upptäckten gjorts, att man medelst mikroskop
kan urskilja olika beståndsdelar i metallegeringar sådana som stål, har ett helt nytt
fält för provningar och undersökningar tillkommit, vilket i korthet må betecknas såsom
metallografisk provning.
Under de allra senaste åren hava röntgenstrålar tagits i bruk även för studium av
metaller och legeringar. Härvid har man dels använt sig av dylika strålars starka
ge-nomträngningsförmåga för att undersöka gjutna föremål och dylikt i avseende på inre,
efter gjutningen kvarstående håligheter, dels, och av större betydelse, angripit
problemet om metallernas verkliga natur. Sålunda har genom dylika undersökningar kunnat
visas på vad sätt metaller och vissa legeringar äro uppbyggda av sina smådelar, och
frågan om de krafter, som verka inom t. ex. en metall och förläna densamma dess
egenskaper, synes hava kommit närmare sin lösning, även om mycket ännu återstår att
utforska.
I det följande skall givas en översikt över de resultat, som genom mekanisk och
metallografisk provning hittills uppnåtts, samt över de principer och de hjälpmedel,
som därvid kommit till användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
