Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
Vridning. En kropp säges vara utsatt för vridning, om de på densamma verkande
krafterna sträva att bringa ett lager av kroppen att rotera omkring ett innanför liggande
lager. Vid ren vridning uppträda sålunda
endast skjuvningskrafter, vilka söka att
förskjuta närliggande delar av kroppen i
förhållande till varandra. Tänka vi oss en
cylindrisk provstång vriden genom ett på
densamma verkande kraftpar, så bliva de genom
vridningen alstrade skjuvspänningarna störst
vid ytan och avtaga inåt samt bliva noll vid
cylinderns axel.
Vid vridningsprov erhållas motsvarande
karakteristiska materialgränser som vid
dragning. Vid spröda material som gjutjärn följer
brottet en skruvyta, som har 45° lutning mot
provstångens axel. På cylindriska
provstänger av material med större grad av
formför-ändringsförmåga, t. ex. vanligt järn, erhålles
vanligen en tvärs över stången gående brott-
yta, vanligen med ett karakteristiskt, vridet utseende. De vid vridningsprov erhållna
resultaten påverkas av provstyckets form och bliva därför direkt jämförbara endast
om samma provform kommit till användning.
Som exempel må anföras följande värden erhållna för cylindrisk provstång:
Fig. 814. Skjuvningsprov på bult.
Material [-Provstångens-] {+Prov- stångens+} diameter mm [-Proportion ali-tetsgräns-] {+Propor- tion ali- tetsgräns+} c:a kg/mm2 [-Sträckgräns-] {+Sträck- gräns+} kg/mm2 [-Brott-gräns-] {+Brott- gräns+} kgmnr [-Skjuv-nings-koeffi-cient Vridnings-vinkel-] {+Skjuv- nings- koeffi- cient Vridnings- vinkel+} vid brott, mätt på 1 cm mätlängd
Götstål j 25 22 57 1/8 300 c:a 100
18 28 32 66 1/8 500 54
Seghärdat Cr-Ni-stål, anlöpt till olika temperaturer 20 55 70 96 1/9 000 65
20 46 65 90 1/9 500 57
20 31 50 67 1/7 800 41
Hårdlietsprov. Beteckningarna hård eller mjuk om en kropp äro inga i det
allmänna språkbruket skarpt definierade begrepp lika litet som varm eller kall. Hård
eller mjuk äro fast mera mycket relativa begrepp, som blott vid jämförelse mellan
olika kroppar framstå såsom entydigt bestämda. Ett materials hårdhet brukar därför
definieras såsom dess förmåga att motstå inträngning av ett annat material. Ämnenas
hårdhet kan enligt denna definition bestämmas på olika sätt, vanligen antingen genom
ritsning eller genom intryckning.
För att ange hårdheten hos mineral och bergarter brukar man använda Mohs
skala, som är avgränsad genom 10 mineral.
1 talk
2 stensalt eller gips
ritsbara med fingernageln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
