Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
Fig. 835. Löslighetsdiagram för salmiak-vatten.
Fält I homogen lösning.
> II iskristaHer + homogen lösning.
> III salmiakkristaller + homogen lösning.
från början 19 %, kan lösningen avkylas ända till —16° utan att vare sig is eller salt
utskiljes. Är denna temperatur uppnådd stelnar emellertid hela lösningen. Har
saltmängden i lösningen från början varit större än 19 viktprocent, börjar v.d viss
temperatur salmiak att utskiljas, och vid fortsatt avkylning ökas den utskilda saltmängden,
ända tills den förut omnämnda gränstemperaturen —16° är uppnådd. Vid denna stelnar
hela återstoden av lösningen såsom en blandning av is och saltkristaller. De för
sal-miaklösningen diskuterade förhållandena kunna åskådliggöras medelst ett diagram, där
temperaturen är ordinata och mängden salmiak är abscissa, fig. 835. De båda övre
kurv-grenarna AB och BC angiva den temperatur, vid vilken saltlösningar av genom
vertikala linjer angiven koncentration börja att utskilja is resp, salmiak. Punkten B är
den lägsta temperatur, vid vilken salmiaklösning kan förefinnas i flytande form. Denna
punkt kallas lösningens eutektiska punkt och den vid denna temperatur utskilda
mekaniska blandningen av salmiak
och is kallas eutektikum. Om
lösningen från början har annan
salthalt än som motsvarar
punkten B utskiljes vid avkylningen
is resp, salt, ända tills
temperaturen sjunkit till —16”. Den då
återstående delen av lösningen
har den mot punkten B svarande
sammansättningen, c:a 19 %
salmiak och 81 % vatten, och
stelnar i sin helhet vid denna
temperatur.
De båda nu relativt utförligt
skisserade tillståndsdiagrammen
för guld-silverlegeringar och för
salmiaklösningar voro exempel på
fall då fullständig löslighet resp,
olöslighet förefanns i fast tillstånd. För många metaller gäller emellertid, att en viss
löslighet kan förefinnas, men att denna är ganska begränsad, så att endast en mindre mängd
av en annan metall kan upptagas i fast lösning. Och lösligheten förändras i dylikt fall
vanligen med temperaturen. Tillståndsdiagrammet för dylika legeringar blir en
kombination av de båda i det föregående närmare beskrivna diagramtyperna, varvid den
ena beståndsdelen i det vid stelnandets avslutning bildade eutektiket utgöres av
biandkristaller med så stor halt av löst metall, som vid ifrågavarande temperatur är möjligt.
Järn-kollegeringarnas tillståndsdiagram, som i det följande skall närmare behandlas, ger
oss exempel härpå. Och om vid legering av två metaller en kemisk förening med viss
sammansättning kan uppstå, kompliceras härigenom ytterligare tillståndsdiagrammet.
Förändring-ar i fast tillstånd. Metallerna kristallisera vid stelnandet och atomerna
lagras därvid i det för metallen i fråga karakteristiska rymdgittret. Inom samma
kristallsystem kunna emellertid atomerna lagras i gittret på olika sätt. Atomerna äro
emellertid icke heller de enhetligt byggda utan bestå av en kärna, i vilken huvuddelen av
massan ingår, och omkring denna kärna svänga elektroner. Atomerna äro således att
förlikna vid solsystem i miniatyr, och dessa system befinna sig i ständig rörelse betingad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
