Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. TILLSTÅNDSDIAGRAM. 893
av temperaturen. Stiger temperaturen ökas svängningarna, och därvid kan inträffa,
att gittret så att säga spränges och atomerna omlagras. Detta sker, då temperaturen
blivit så hög att smältning inträder, d. v. s. vid övergången från fast till flytande form.
Många ämnen hava emellertid dylika omvandlingar även i fast tillstånd och sägas då
förekomma i olika aUotropa modifikationer. Vid järn förefinnas två eller tre allotropa
modifikationer. Någon principiell skillnad kan icke anses föreligga mellan en dylik
omvandling i fast tillstånd och den vid smältning inträdande omlagringen. Liksom en
metalls löslighet för en annan metall kan förbli oförändrad vid stelning eller därvid
förändras, kan även vid en allotrop omvandling lösligheten förändras. Och liksom
stel-ningspunkten hos en metall förändras genom tillsats av en annan metall förändras även
omvandlingspunktens läge. Energiinnehållet är i olika modifikationer olika och vid
övergången från en allotrop modifikation till en annan upptages eller avgives därför en
viss mängd energi i form av värme. Mätes temperaturen hos en svalnande kropp erhållas
därför haltpunkter på temperaturkurvan såväl vid kroppens stelnande som vid de
temperaturer då övergången från en allotrop modifikation till en annan försiggår, de s. k.
kritiska temperaturerna. Omvandlingspunkterna kunna i de flesta fall påvisas icke blott
genom förändringen i värmeinnehåll utan även genom förändringar i metallens övriga
egenskaper. Metallens längdutvidgning blir i allmänhet en annan efter passerandet av
en omvandlingspunkt. Likaså inträder vanligen en hastig förändring i metallens
elektriska egenskaper såsom elektriskt ledningsmotstånd och termokraft ävensom vid järn
i avseende på de magnetiska egenskaperna. Genom studium av förändringen med
temperaturen hos någon av alla dessa egenskaper kan därför omvandlingspunkternas läge
mer eller mindre skarpt fastställas, och härav betjänar man sig vid uppgörande av
till-ståndsdiagram för metaller och metallegeringar. Vanligast begagnar man sig därvid av
den termiska undersökningsmetoden med termoelement för bestämning av
stelnings-temperaturen eller vid legeringar stelningsintervallet samt för bestämning av de
temperaturer eller temperaturintervall, vid vilka omlagringarna i fast tillstånd försiggå.
Ett viktigt hjälpmedel härvid är även den mikroskopiska undersökningen av metaller
och legeringar.
Mikroskopisk undersökning. Om ett provstycke av järn eller en metall slås av, ser
man, att brottytan vanligen har ett mer eller mindre finkornigt utseende. Allt efter
materialets sammansättning och den behandling detsamma undergått blir
brottutseendet olika. Av brottytans utseende och framför allt av kornstorleken kunna omvänt
av den erfarne iakttagaren dragas betydelsefulla slutsatser rörande den
värmebehandling ett till sin sammansättning ungefärligen känt material har undergått.
Ett fördjupande av denna ytliga undersökningsmetod ägde rum, då den engelske
läkaren Sorby på 1860-talet först använde sig av mikroskop för studium av metaller.
Betraktande av en rå brottyta medelst mikroskop ger emellertid föga mer än
betraktandet av ytan med blotta ögat. Sorby skaffade sig därför genom slipning och polering
en plan metallyta. I stål förefinnas beståndsdelar med avsevärd skillnad i hårdhet, och
vid poleringen framträdde den hårda beståndsdelen i relief. Genom granskning medelst
mikroskop kunde de olika beståndsdelarnas form, relativa mängd och fördelning
fastställas.
Användandet av mikroskop för studium av metallernas och legeringarnas byggnad
har visat sig utomordentligt fruktbärande. Genom arbeten framför allt av Martens i
Tyskland, Osmond i Frankrike, Roberts Austen i England och Benedicks i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
