Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
m. fl. har den för dylikt studium lämpliga tekniken utformats och en betydelsefull
kännedom vunnits om metallernas och legeringarnas natur och egenskaper. Jämte de
ter-miska undersökningarna, för vilka i det föregående redogjorts, bildar den mikroskopiska
undersökningen av metallegeringarna numera den fasta grund, på vilken den för
maskintekniken så utomordentligt betydelsefulla frågan om värmebehandling av materialet
vilar.
För att kunna studera en metallyta i mikroskop är det nödvändigt att genom
smärg-ling eller filning först göra ytan plan och därpå genom putsning på smärgelduk och
smär-gdpapper av växande finhetsgrad skaffa sig en i möjligaste mån repfri yta. Som
avslutning poleras ytan, vanligen på en roterande med tyg klädd skiva med användande av
Fig. 836. Metallmikroskop, fabrikat E. Seitz, med båglampa och kamera.
något lämpligt polermedel såsom aluminiumoxid eller järnoxid (crocus). Äro de i en
legering ingående beståndsdelarna av olika hårdhet, uppkommer ofta vid poleringen en
viss relief, och om metallen med användande av lämplig belysning betraktas medelst
mikroskop, kunna de ingående beståndsdelarnas form, mängd, utseende och fördelning
iakttagas. Då fråga är om rena metaller, alltså med bara en beståndsdel, eller då de
ingående strukturbeståndsdelama hava ungefär lika hårdhet och färg, är det nödvändigt
att efter poleringen etsa metallytan för att få strukturen att framträda. Detta sker
vanligen med användande av någon utspädd syra. Ofta användes för järn och stål
salpetersyra löst i alkohol, med en koncentration av 1 å 2 % eller en mättad lösning av
pik-rinsyra i alkohol. Syran angriper de olika strukturbeståndsdelarna i olika hög grad,
varigenom antingen en viss relief uppstår eller olika beståndsdelar få ytan i större eller
mindre grad färgad eller anfrätt, så att de bliva särskiljbara.
Metaller äro redan i relativt tunna skikt alldeles ogenomskinliga, och metallytan
måste därför i mikroskopet betraktas i reflekterat ljus. Vidstående bilder, fig. 836 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
