- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
902

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

902 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.

hastigheten efter gjutningen erhållas antingen grått eller vitt i brottet.
Strukturbeståndsdelarna i det vita tackjärnet, fig. 846, utgöras av perlit och cementit men i andra
relativa mängder än i stål. I det grå tackjärnet är en stor del av kolhalten utskild i form
av gråsvarta grafitfjäll. Återstoden av strukturen utgöres av perlit, stundom därjämte
även ferrit och cementit, fig. 847.

De hittills återgivna strukturbildningarna äro sådana, som erhållas, om ett material
med den ifrågavarande sammansättningen fått svalna relativt långsamt ned till vanlig
temperatur.

Inom y-järnsområdet, där kolet enligt det föregående vid halter under 1.8 %
befinner sig i fast lösning i järnet, har materialet följaktligen en homogen struktur. I rena
kolstål kan denna icke fullständigt fixeras ned till vanlig temperatur. Väljer man
däremot ett stål med hög halt av t. ex. mangan eller nickel, kan den fasta lösningen, auste-

Fig. 847. Grått tackjärn, x 150.

Fig. 848. Lancashirejärn, längdsnitt, x 100.

niten, bringas att kvarstå ned till vanlig temperatur. Betraktad under mikroskopet
visar sig denna äga en struktur, s. k. polyederstruktur, som liknar den i fig. 841 för rent
järn återgivna endast med den skillnad att »kornen» hava mera rätliniga begränsningsytor
och verka månghörningar lagda bredvid varandra.

Vid långsam svalning från austenittillståndet bilda sig allt efter kolhalten de i det
föregående återgivna olika strukturerna. Vid hastig avkylning kunna däremot andra
strukturformer uppträda. Dessa skola närmare behandlas i det följande i samband med
frågan om stålets härdning.

Götinetall ocli vällmetall. Järn och stål, som vid tillverkningen erhållits i
flytande form, benämnas götmetall till skillnad från vällmetall, vilken erhålles i ett
segflytande, halvsmält tillstånd. I välljärnet kvarbliver en ganska avsevärd mängd slagg,
och denna uträckes vid järnets bearbetning till tunna, långsträckta partier. Fig. 848 är
ett mikrofotografi av lancashirejärn. Även i götmetall kan slagg förefinnas men då blott
i form av små, något utsträckta körtlar, om järnet är av god beskaffenhet. Ett
undantag härifrån utgöres emellertid av s. k. automatjärn, lättbearbetat järn, som
fram-ställes såsom götmetall, men vid vilket ofta en hög slagghalt eftersträvas, för att spånen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0914.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free