Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. JÄRN-KOLLEGERINGAR.
903
vid bearbetning i snabbgående maskiner lätt skola bryta sig och lämna en slät och vacker
yta. Välljärnsslaggen har ett karakteristiskt utseende, varigenom götmetall och
väll-metall kunna i mikroskopet särskiljas.
Järn och stål. Enligt svenskt språkbruk skiljer man mellan järn (smidesjärn) och
stål. Såsom kännetecken på stål gäller därvid, att materialet kan taga nyttig
härdning genom hastig avkylning från hög temperatur i vatten. Härdbarheten är beroende
framför allt av kolhalten. Järnmaterial med under c:a 0.4 % kol brukar betecknas som
järn, över 0.4 % som stål. Emellertid inverka även andra i tekniskt järn ingående
beståndsdelar såsom t. ex. mangan på materialets härdbarhet, och kolhalten ensam kan
därför icke giva någon skarp gräns mellan järn och stål. Enligt engelskt språkbruk
betecknas all götmetall som stål (steel), medan namnet järn (iron) betecknar vällmetall.
Under inverkan härav har även i vårt land beteckningen stål börjat alltmera breda ut
sig att omfatta allt i smält tillstånd framställt järn utom kanske material med mycket
låg kolhalt.
Bearbetningens inverkan. Strukturens utseende och materialets egenskaper bero
förutom av metoden för järnets framställning och av kolhalten även i hög grad på den
bearbetning och den värmebehandling detsamma undergått. Omedelbart efter
gjut-ningen har stålmaterialet mycket grov kornbyggnad, och om järnet direkt får avsvalna
kvarstår en grov kornbyggnad i materialet. Göt, som efter uttappningen av det smälta
stålet i kokillerna fått fritt avsvalna, äga därför en mycket grov kornbyggnad, likaså
stålgjutgods. För ernående av mindre dimensioner utvalsas eller utsmides materialet.
För detta ändamål upphettas götet eller ämnet först till lämplig hög temperatur, så att
materialet blir plastiskt och lätt att bearbeta, och underkastas därpå valsning eller
smid-ning. Upphettningstemperaturen kan tillnärmelsevis bedömas av järnets färg.
Förutsättningen härvid är dock att direkt solljus är utestängt. Vid upphettning passeras
vid c:a 700° järnets lägre omvandlingspunkt, och perliten övergår till y-jäm. Härvid
nybildas y-järnkristaller ur de förefintliga a-järnkristallerna och en sönderbrytning och
förfining av den grova kornbyggnaden inträder. Vid smidningen och valsningen, vilka
avslutas först vid eller omedelbart över omvandlingspunkten, sker en mekanisk
sönderbrytning av kornbyggnaden, och ytterligare komförfining inträder, då järnet vid
av-svalningen ånyo passerar omvandlingspunkten. Som slutresultat av bearbetningen
er-hålles därför förutom den önskade klenare dimensionen även en avsevärt finkornigare
struktur hos materialet och därmed även förbättrade hållfasthetsegenskaper. Till ju
lägre temperatur bearbetningen drives desto mindre blir järnets kornstorlek.
Bearbetning får dock icke äga rum till temperatur, som mycket understiger järnets
om-vandlingstemperatur, och detta av flera skäl. Dels blir järnet vid lägre temperatur
avsevärt hårdare och svårare att formförändra, dels föreligger risk för att sprickor kunna
uppstå i materialet. Såsom redan förut framhållits är järnet vid temperatur omkring
300—400° mycket skört, blåskörhet, och om bearbetningen drives till så låg temperatur
uppkomma lätt sprickor. Genom bearbetning vid för låg temperatur förändras dessutom
materialets egenskaper i ogynnsam riktning. Kornbyggnaden blir därvid starkt
utsträckt i bearbetningsriktningen och tänjbarheten minskas. Järn och stål kunna
emellertid även bearbetas vid vanlig rumstemperatur. Särskilt vanligt är att
pressnings-operationer och dylikt ske med användande av kallt material. Bandjärn och bandstål
t. ex. för transportband och giletteklingor slutvalsas i kallt tillstånd. Vid kallpressning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
