Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Vällning och svetsning - Andra metaller än järn och deras legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. ANDRA METALLER ÄN JÄRN OCH DERAS LEGERINGAR. 929
bristningar uppstå. För att förhindra uppkomsten av alltför stora spänningar bör
värm-ningen vid svetsning ej alltför mycket lokaliseras till själva fogen. Ofta kan det vara
nödvändigt att förvärma hela de delar, som skola hopsvetsas, för att förhindra
krymp-brakor under avsvalriingen. Så är t. ex. alltid fallet, då mera komplicerade delar av
gjutjärn skola svetsas.
Genom upphettningen vid svetsfogen erhåller materialet vid eller i närheten
av denna en mycket grov kornbyggnad, varigenom framför allt segheten avsevärt
nedsättes. Kornbyggnaden kan åter göras finkornig genom en förnyad upphettning
över järnets övre omvandlingstemperatur, Ac3, med fri avsvalning i luft. Då så är
möjligt böra därför svetsade föremål, vid vilka större anspråk ställas på hållfasthet, efter
svetsningen undergå en dylik glödgning. Ofta hamras svetsfogen under och omedelbart
efter själva svetsningen i syfte att genom mekanisk bearbetning åstadkomma en
kornförfining hos det upphettade materialet, s. k. puddelsvetsning.
Undersökning av en svetsfogs beskaffenhet utan att skada densamma är en mycket
vansklig sak. Fogen kan på ytan vara praktiskt taget fullständigt hopvälld, medan inuti
materialet ställen kunna förekomma, där svetsen icke tagit, eller där slagg kvarblivit
eller blåsigheter uppkommit. Vid mindre materialtjocklekar, vanligen upp till c:a
10 mm, låter det sig visserligen göra att medelst genomlysning med röntgenstrålar
påvisa förekomsten av eventuella blåsigheter, men denna undersökningsmetod står blott
i ett fåtal fall till buds. Ej heller denna metod ger någon upplysning om materialets
kornbyggnad vid eller i närheten av svetsfogen. Tillsvidare åtminstone synes enda
möjligheten vara att lita på den som utfört arbetet samt att genom provning av
uttagna provstycken ur det svetsade materialet eller medelst särskilt iordningställda
svetsade provstycken av likartat material kontrollera mannens skicklighet.
Vid dylik provning bestämmes vanligen svetsfogens draghållfasthet, varjämte
eventuellt utföres mikroskopisk undersökning för att utröna, huruvida svetsen
»tagit» samt kornbyggnadens beskaffenhet.
Vid omsorgsfullt utförd svetsning av mjuk järnplåt räknar man med att erhålla en
hållfasthet hos svetsfogen uppgående till 70—90 % av det svetsade materialets
hållfasthet.
Andra metaller än järn och deras legeringar.
De olika metallerna äga såsom väl är känt mycket olika egenskaper. Trots detta
kunna icke rena metaller fylla alla de vitt skilda krav, som den moderna tekniken ställer
på materialet. Genom att sammansmälta två eller flera metaller till legeringar har man
emellertid möjlighet att ytterligare inom vida gränser förändra materialets egenskaper
såsom hårdhet, tänjbarhet, gjutbarhet m. m. För en mångfald industriella ändamål
äro dylika legeringar av den allra största betydelse. Några av de viktigaste skola i det
följande behandlas.
I det föregående är framhållet i samband med redogörelsen för uppställandet av
tillståndsdiagram, hurusom legeringar kunna bestå av fasta lösningar, av kemiska
föreningar och av s. k. eutektikum, utgörande en mekanisk blandning av de i
legeringen ingående metallerna eller av två eller flera strukturarter. Legeringens
egenskaper stå i nära samband med strukturen. Redan tidigt kände man, att relativt små
mängder av vissa ämnen kunde radikalt förändra en metalls eller en legerings
egenskaper. Sedan närmare kännedom om olika legeringars tillståndsdiagram vunnits och
59—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
