Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Kalk - Kalkbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALK. KALKBRÄNNING.
7
En direkteldad kalkschaktugn av Curt von
Grueber visas i fig. 14. Denna ugn utföres 14
till 15 m i höjd och 3 till 3.5 m i diameter och
producerar med bläster omkring 50 ton bränd
kalk pr dygn. Bränslet utgöres här av koks,
enär alltför stora förluster skulle uppstå med
begagnandet av annat bränsle, såsom kol,
emedan de flyktiga ämnena, kolgaserna, skulle bortgå,
innan de kunde nyttiggöras.
Kainniarkalkugiien. En ugnstyp av senare
datum är den i fig. 10 schematiskt visade
kammarugnen av Å. Esbjörnsson. Ugnen bygges av
A. B. Iföverken, Bromölla, och har patentsökts i
ett flertal länder. Karakteristiskt för densamma
är, utom kammarformen för schaktet,
anpassningen av förvärmnings-, brännings- och
avkyl-ningszonerna efter godsets styckestorlek och
bränningstemperaturen. Härigenom möjliggöres
att vid relativt låg temperatur bränna såväl
små- som storstyckigt material. Ugnen A eldas
från centralgeneratorn B och drives med
naturligt drag eller med exhaustorn C. Avgasernas
värme kan event. utnyttjas i värmeutbytes-
apparaten D. Kalken uttages automatiskt
vid E. I fig. 10 angives dessutom
temperaturen för materialet av kurvan G samt för
de genomströmmande gaserna av kurvan
Hi, H2 och Hi i förhållande till
kalcinerings-temperaturen. Slutligen visar fig. 10 a
relationen mellan luftöverskott och avgasernas
mängd samt halt av CO2 och O2.
Fig. 9. Exteriör av T. An. Teschs
kalkbränningsugn.
Fig. 10 a. Kalkbränning vid 1 100°.
Fig. 10. Kammarkalkngn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
