- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
8

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Kalk - Kalkbränning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.

Roterugnen. Fig. 11 visar schematiskt utförandet av en roterugnsanläggning för
kalkstensbränning. Ugnen utföres lika med roterugnarna för cementbränning och
behandlas närmare därunder. Kalkstenen nedkrossas före bränningen till passande
storlek, och som bränsle användes pulvriserat kol. Pulvriseringen av kolet företages efter
två olika principer, nämligen 1) torkning och därefter målning samt magasinering i
behållare av kolpulvret för driftsutjämning och 2) målning medelst slagkross utan föregående
torkning och direkt inblåsning i ugnen. Det förra förfarandet är visserligen dyrare i
anläggning men billigare i drift vid större anläggningar.

För bränning av kalk användes roterugnen huvudsakligen i Förenta staterna.
Den bygges i storlekar från 1.8 ø X 18 m till 2.4 ø X 38 m i längd och har, enligt Ri-

Fig. 11. Roterugnsanläggning för kalkbränning.

CHARD K. Meade, en produktionsförmåga av 25 å 30 till 90 å 100 ton bränd kalk pr
dygn med ett ungefärligt kraftbehov av 5 till 17 hkr respektive. Kolförbrukningen
uppgår till ca 25 % av den brända kalken. Värmet fördelas med 54 % på
kalkbränningen eller kolsyrans utdrivande, 6 % som strålningsförluster och 40 % som
skorstens-förluster. Av dessa senare kunna dock vid större anläggningar 70 %, utgörande 28 %
av kolens värmevärde, återvinnas i form av ånga. Meade angiver följande fördelning
av kraftförbrukningen:

Kraftförbrukningen pr ton bränd kalk vid roterugnsbränning.

Kalkstenskrossning...................................................................2.50 hkrtim.

Roterugn smaskineri..................................................................4.25 >

Kyltrum ma...........................................................................1.25 >

Kolmalning, system 1)................................................................6.50 >

* ’ 2)................................................. 8.0 hkrtim.

Kolmatning, elevatorer och diverse.................................................3.00 >

Summa 16.50 hkrtim.

Roterugnen arbetar med större damningsförluster än schaktugnen och ur flera
synpunkter ogynnsammare än den senare och har större bränsleförbrukning. Dennas
användbarhet ligger därför i en efter råmaterialet vidsträcktare anpassningsförmåga.
Sålunda kan man bränna kalkstensslam i densamma och därigenom nyttiggöra annars
värdelösa avfallsprodukter, såsom slammet från socker- och sodafabriker o. d., vilket
slam, efter passerandet av en framför ugnen uppställd, roterande filterpress, direkt
införes i ugnen med en vattenhalt av upp till 50 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free