Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Glastillverkningens historiska utveckling - Glasindustriens utveckling från äldsta tider till nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
GLASTILLVERKNINGEN.
bredvidliggande ön Murano, och den därstädes nyinstallerade glasindustrin fick ett sådant
uppsving, att det under senare hälften av 1500-talet uppstod en verklig »glasstad», med
c:a 30 000 invånare och ett 40-tal stora glasfabriker av olika slag. En särskild
skråförfattning antogs, enligt vilken glasarbetarna indelades i 4 klasser: glasblåsare,
spegel-och fönsterglasmakare, pärlmakare och emaljblåsare. Redan
härav framgår tillverkningens art. Kännetecknande för den
venetianska perioden är den ytterst högt uppdrivna
yrkesskickligheten, tunna, smäckra och sirliga former, konstglasens
prydande med sirade blommor samt med blad- och trådverk,
prydligt hushållsglas, färgade och brokigt målade kyrkofönster,
speglar, konstgjorda ädelstenar och pärlor m. m. Glasindustrins
alster från denna tid, eller 1500—1600-talen, de flesta
utarbetade antingen enbart på fri hand eller genom blåsning i förening
med formning för hand medelst tänger och andra verktyg, stå i
konstnärligt utförande ännu i våra dagar oupphunna och ha en
särskild stilkaraktär, s. k. »venetianskt glas».
Konst- och prydnadsglasen rådde dock ej längre enväldigt,
även hushållsglaset började göra sig gällande liksom ock
fönster-och spegelglaset. Den kyrkliga byggnadskonsten, som med
synnerlig förkärlek använde färgade glasfönster, utövade därvid ett
gynnsamt inflytande på fönsterglasindustrins utveckling. Man vet också, att redan
under denna period en del glas för speglar tillverkades i tjocka, valsade skivor.
Fönsterglastillverkningen i tunnare skivor, så som den in till våra tider bedrivits, uppstod
visserligen betydligt senare, men valsblåsningsmetoden var dock under den venetianska
perioden känd. Även färglöst kristallglas tillverkades och slipades, särskilt under
periodens senare del. Trots alla bemödanden att hemlighålla fabrikationen, utestänga
främlingar m. m. började emellertid även andra länder att själva införa glastillverkning för att
göra sig oberoende av Venedig. Då därtill kom republikens fall 1797 och i samband
därmed upphävandet av glasarbetarnas alla privilegier, miste även Venedigs glasindustri
— liksom förut på sin tid Roms och Bysans’ — sin ledande världsställning.
De tekniska förbättringarnas period. De länder, i vilka glasindustrin efter den
venetianska perioden började blomstra, länkade emellertid glasindustrin in på helt andra
och mera praktiska banor. Den kom hädanefter att mera tjäna det allmänna livets behov:
hushållsglasets, fönsterglasets och buteljglasets tid började. Det största fröet till undergång
för den venetianska glasperioden låg troligen däruti, att den icke tillräckligt tillgodosåg
glasets betydelse för det praktiska behovet, utan huvudsakligast inriktade sig på
tillverkning av prydnads- och lyxföremål.
Särskilt i Böhmen, Tyskland, Frankrike, Belgien och England kom glasindustrin
hädanefter att antaga större proportioner.
Såväl i Frankrike som i Tyskland framställdes redan tidigt rätt stora mängder
hushållsglas. Om än från början dryckeskärlen voro de vanligaste, blevo dock allt flera
glasföremål användbara för det dagliga livet. Och även detta enklare hushållsglas
blev liksom prydnadsglasen försett med olika slags dekorationer och slipningar m. m.
Böhmen är sedan gammalt känt som ett speciellt glasfabrikationsland, där särskilt
förädlingskonsten fått ett storartat uppsving och f. ö. utvecklat sig på ett egenartat
sätt genom att övergå till s. k. »hemindustri». Det är till mycket stor del Böhmen,
Fig. 165. Venetianskt glas
från 1500-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
