Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Glastillverkningens historiska utveckling - Glasindustriens utveckling från äldsta tider till nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASTILLVERKNINGENS HISTORISKA UTVECKLING.
165
Fig. 166. Böhmisk
pokal från 1700-talet.
som huvudsakligast genom dekorativa slipningsmönster drivit fram det bättre
servisglaset.
Även i fråga om slipade och graverade prydnadsglas, ofta i förening med färger, intog
det s. k. »böhmiska» glaset en ställning för sig. Utförandet av dess fasettslipade ytor
fordrade med nödvändighet, att godset gjordes mycket tjockt och starkt, vilket i sin
ordning inverkade på formen. Den tunna, smäckra venetianska stilen fick allt mer och mer
lämna rum för mera tunga, gedigna former. Genom den djupa
slipningsmetoden blev det möjligt att frambringa glänsande
ljuseffekter. Av stor betydelse blev i detta avseende införandet av bly
i glasmassan. Bly glas förekom visserligen i någon mån redan under
antiken, men äran att ha uppfunnit det moderna kristallglaset
måste dock tillskrivas England. Under 1700-talet behärskade det
böhmiska, lättare kaliglaset smaken och marknaden, men under
1800-talets början tog det engelska, tyngre blyglaset ledningen.
I början av 1800-talet upptogs tillverkning av även pressat
glas. Detta var en ny tillverkningsmetod och tillämpades först i
England. Förut hade visserligen använts en i någon mån
liknande metod, nämligen gjutning i öppna formar för tillverkning
av spegelglas. Pressglasmetoden gjorde fabrikatet betydligt
billigare, varför de pressade glasartiklarna mycket hastigt vunno stor
spridning. Pressglasfabrikationen upptogs inom kort i alla länder,
som bedrevo glastillverkning. Den omfattade till en början
huvudsakligast enklare glasvaror, senare genom förbättrad teknik
och kvalitet samt konstnärligare mönster även bättre varor.
Det var emellertid icke enbart tillverkningen av
prydnads-och hushållsglas, som under 1800-talet utvecklade sig så kraftigt,
utan även jönsterglastillverkningen började antaga formen av
stor
industri. I England, som var föregångslandet i fråga om fönsterglastillverkningen,
lär ett särskilt fönsterglasbruk hava funnits i slutet av 1200-talet, kanske t. o. m.
ännu tidigare. I Tyskland, Frankrike och Flandern, i vilka länder speciellt munkordnarna
för kyrkornas behov tagit hand om fönsterglastillverkningen, torde särskilda
fönsterglasbruk ha funnits på 1200- och 1300-talen. Även vanliga glasbruk tillverkade emellertid
en del av ovan omnämnda färgade kyrkfönster. Vitt fönsterglas torde knappast
tillverkats förrän omkring år 1350 och även i denna kvalitet endast för kyrkors och
praktbyggnaders behov. Ännu in på 1500-talet var vitt fönsterglas en sällsynthet.
Användningen var dock stadd i stark utveckling, och de förbättrade möjligheterna att
åstadkomma ett vitt, genomskinligt, enklare glas i lämplig form och till överkomliga priser
åstadkommo senare, att fönsterglaset alltmera kom i allmänt bruk. Behovet var i
stadigt stigande.
Spegelglasfabrikationen stod som förut nämnts mycket högt redan i Venedig, men
den var dock dessförinnan känd såväl i Frankrike som i Tyskland, vilka i fråga om
spegelfabrikationen sedan ha varit föregångsländerna. Det var speciellt Frankrike, som tog
upp konkurrensen med Venedig såväl i fråga om tillverkningen av själva råglaset som
i fråga om spegelbeläggningskonsten. Redan i mitten av 1200-talet kände man till
blybeläggningen, och kvicksilverbeläggningen tros ha uppkommit under 1300-talet, ehuru
man icke kunde tillgodogöra sig densamma, förrän man lärt sig tillverka tillräckligt
tjockt och gott råglas. Speciellt för s. k. »kristallspeglar» behövdes en särskild, finare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
