Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - Övriga metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL.
Metallisk antimon finner användning i legering med bly, vilken är anmärkningsvärt
hård och lämplig till gjutning och huvudsakligen nyttjas som stilmetall i tryckerier, samt
i legering med tenn, bly och koppar till lagermetaller.
Oxiden (Sb2O3) är av vit färg och stor ljusbrytningsförmåga, varigenom den lämpar
sig som ett väl täckande färgstoft (se art. färg och fernissa).
Av antimonets salter är den mycket giftiga antimontriklöriden (SbCl3) till nytta som
mässingsbets och till brunering av järnföremål, exempelvis gevärspipor, emedan saltet
avskiljer ett överdrag av metalliskt antimon, som skyddar mot rost. I en liten mängd
vatten löser sig trikloriden till en klar vätska, som vid utspädning förändras, så att
oxiklo-riden, SbOCl, vilken förut fann medicinsk användning under namn av algarotpulver,
utfaller i finfördelat tillstånd.
Till medicinskt ändamål användes antimonet numera endast i form av det vinsyrade
-dubbelsaltet med kalium, kräksalt, kräkvinsten eller antimonkaliumtartrat, vars ändamål
framgår av namnet. En beredning av detta salt, vilken finnes upptagen i nu gällande
far-makopé, är kräksaltvin, »vinum stibiatum», vilket utgöres av marsalavin, innehållande en
del kräksalt upplöst till 250 delar. Samma salt finner inom textilindustrien
användning som betmedel för basiska anilinfärgämnen.
Vismut förekommer i naturen mest i metalliskt tillstånd, särskilt i Sachsen, Böhmen,
Bolivia och Chile, såsom ett i stort sett ganska sällsynt grundämne, varigenom metallen
och dess föreningar betinga rätt höga priser i marknaden. Viktigast är metallens
användning såsom beståndsdel i lättsmälta metallegeringar, exempelvis stilmetall, där vismuten
på grund av sin egenskap att i likhet med gjutjärnet utvidga sig vid stelnandet är av stor
betydelse för ett riktigt återgivande av de finare konturerna. Inom medicinen ha
vismut-föreningar tidigt vunnit insteg och användas såsom lindrigt giftiga desinfektionsmedel
för tarmkanalen och såsom sårpulver till yttre desinfektion inom läke- och
tandläkekonsten. Basiskt vismutnitrat och -karbonat äro sålunda jämte de organiska derivaten
vis-muttribromfenolat (xeroform), basiskt vismutgallat (dermatol) och basiskt
vismutsali-cylat upptagna i Svenska farmakopén.
Vanadin, niob och tantal. I det periodiska systemets femte grupp inrymmas tre
sällsynta metaller, vanadin, niob och tantal. Den förstnämnda av dessa upptäcktes
år 1830 av den svenske kemisten Sefström och har erhållit en viss betydelse inom
stålindustrien, då en liten vanadintillsats ger ökad hårdhet och användbarhet åt
verktygsstål. Man har även praktiskt nyttiggjort den iakttagelsen, att vanadinhaltigt glas
är ogenomträngligt för ultraviolett ljus, vartill användes vanadinoxid, som tillföres
glassmältan.
Niob torde ännu sakna praktisk betydelse, och även tantal har ända fram på
nittonhundratalet ansetts som tekniskt värdelöst. Sedermera började tantalen utnyttjas till
glödtråd i metalltrådslampor (tantallampor), från vilket område metallen under de senaste
åren dock undanträngts av volfram. Numera har tantal sitt största värde som en
synnerligen resistent elektrodmetall och som material till fullständigt syrafast apparatur, vilken
ej ens angripes av kungsvatten.
Krommetallerna. Till det periodiska systemets sjätte grupp höra de fyra metallerna
krom, molybden, volfram och uran. Utmärkande för dessa i fritt tillstånd utpräglat
metalliska element är deras benägenhet att bilda syror och salter, där de ingå i den
negativa jonen och vilka på vedertaget sätt benämnas kromat, molybdat, volframat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
