Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kemikalier och läkemedel. Av Olof Svanberg och Stig W:son Bergman - Metaller och deras föreningar - Övriga metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL.
mangansilikat, den frambringar vid användning som färgämne tillsammans med
järnoxiden för porslin och stengods.
I det periodiska systemet har manganet sin plats i sjunde gruppen och har till
närmaste grannar kromen och järnet, vilka den f. ö. liknar såväl i fritt tillstånd som i
sina kemiska föreningar. Metallen bildar liksom krom med järn legeringar av stort
tekniskt värde.
Bland de tekniskt viktiga manganföreningarna märkes en del färgämnen, särskilt
den naturliga umbran, som är en jordfärg, innehållande större eller mindre mängder
manganoxid, varjämte de olika manganoxiderna finna användning som färgstofter inom
porslinstillverkningen.
Av större betydelse är användandet inom färg- och fernissfabrikationen av
manganföreningar såsom torkmedel, »sickativ», för linolja vid beredningen av oljefernissor och
oljefärger. Till detta ändamål komma mangansalterna av linoljesyra och hartssyror i
fråga, och de framställas i allmänhet genom upphettning av olja eller harts med
tillsats av manganoxidhydrat eller manganborat, vilka därigenom äro viktiga
marknadske-mikalier för färg- och fernissindustriens behov.
Av mangansalterna äro mangankloruren (MnCl2) och mangansulfatet (MnSO4) av
någon betydelse inom textilfärgerier och till framställande av andra mangansalter.
I kaliumpermanganat, övermangansyrat kali (KMnO4), ingår manganet i den
negativa jonen och är här sjuvärdigt, vilket är metallens högsta oxidationsstadium,
motsvarande dess plats inom sjunde gruppen i periodiska systemet. Detta vackert
metall-glänsande, i vattenlösning kraftigt violetta salt är ett utomordentligt kraftigt
oxidations-medel, särskilt i sura lösningar, vilket flitigt utnyttjas inom både teknik och hantverk,
exempelvis vid framställning av sackarin, vid guldextraktion medelst cyanidmetoden,vid
blekning av textilvaror, rening av kolsyra för mineralvattenfabrikation, blekning och
av-färgning av ättiksyra, fetter och vaxer och eteriska oljor, vid förskönande av vita
färgstofter, såsom litopon, betsning av olika träslag, desinfektion och till otaliga andra
ändamål. Kaliumpermanganatet framställes i regel ur brunsten genom smältning med
kalium-hydrat under lufttillförsel, varvid först bildas ett grönt salt, kaliummanganat (K2MnO4),
vilket genom ytterligare oxidation under kolsyretillförsel eller på elektrisk väg överföres
i kaliumpermanganat.
Järn. De tekniskt viktiga järnföreningarna äro mångahanda och illustrera på sitt
sätt mångsidigheten i järnets kemi. Utom oxiderna finna alltså salter av Il-värt järn
(ferrosalter), III-värt järn (ferrisalter) och komplexa järnföreningar vidsträckt teknisk
användning.
Oxiderna av järn utnyttjas i synnerhet som billiga, väl täckande färgstoft. Här
märkas järnoxidsvart (järnoxidul, FeO) och de synnerligen talrika olika varianterna av
röda järnfärger med växlande järnhalt i form av järnoxid (Fe2O3) och järnoxidoxidul
(Fe3O4), vartill höra exempelvis engelskt rött, Falu rödfärg, caput mortuum, järnmönja
m. fl. samt de naturliga ockrorna, terrorna och umbran med gul till mörkt brun eller
grönaktig nyans. Aven som slipmedel för glas, metaller och ädelstenar användes järnoxid
under namn av polerrött eller crocus martis.
Den svarta järnsulfiden (svaveljärn, FeS) nyttjas till framställning av svavelväte,
vilket finner användning som reagens i den kemiska analysen samt till beredning av
sva-velammonium för laboratorier eller betsning av koppar och en del andra tekniska ändamål.
Av järnsalterna är ferrosulfatet (järnvitriol, grön vitriol, FeSO4) det vanligaste i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
