Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektrokemisk industri. Av Gösta Angel - Elektrolys i vattenlösning - Elektrolytisk raffinering av diverse metaller - Elektrolytisk zinkutvinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
ELEKTROKEMISK INDUSTRI.
trots användningen av kopparhaltiga anoder, att bli praktiskt taget nickelfri, så att man
utan svårighet kan uppnå en halt av 99.9 % Ni Co i den raffinerade nickeln.
Hybinettes metod användes vid A. S. Kristiansands Nickélraffineringsværk i Norge
och vid de stora nickelverken i Amerika. Nickelraffinering kan även ske på rent kemisk
väg över nickelkarbonyl enligt Mondförfarandet. Detta torde dock användas i mindre
omfattning än det elektrolytiska förfarandet.
Elektrolytisk raffinering av bly. Genom termiska förfaranden
kan man utan svårighet framställa mycket rent bly, med upp till 99.99 % Pb + Bi. Högre
renhetsgrad kräves endast sällan, såsom vid användning till anoder eller framställning av
vissa blyfärger. Elektrolytisk raffinering av bly bedrives därför endast i ringa
omfattning, huvudsakligen i Amerika. Huvudsyftet är härvid att avlägsna vismuten, vilket är
svårt på annan väg, och att tillvarataga en eventuell halt av silver.
Blyraffineringen utföres enligt ett förfarande av Betts i en lösning av PbSiF6 +
+ H2SiF6. De vanliga syrorna kunna icke användas i detta fall, enär blysulfat och
-klo-rid äro svårlösliga och man ur en nitratlösning ej kan avskilja silvret.
Elektrolytisk raffinering av antimon och vismut bedrives
i U. S. A. och Tyskland i relativt liten skala. Som elektrolyt användes i förra fallet
svavelsyra och fluorvätesyra och i senare fallet saltsyra och vismutklorid.
Elektrolytisk zinkutvinning.
Försöken med elektrolytisk utvinning av zink gå lika långt tillbaka i tiden som de
med koppar. Utvecklingen av de elektrometallurgiska koppar- och zinkförfarandena har
emellertid gestaltat sig olika av såväl ekonomiska som tekniska orsaker. Under det att
man beträffande kopparn i första hand har inriktat sig på en elektrolytisk raffinering, har
detta icke varit fallet för zinkens vidkommande, enär tillräckliga förutsättningar härför
saknats. Behovet av finzink var nämligen tidigare obetydligt och är även för närvarande
relativt litet i jämförelse med behovet av ren koppar. För övrigt är det möjligt att genom
destillation erhålla zink av hög renhet. En elektrolytisk raffinering av zink skulle även
ha svårare att bära sig än en raffinering av koppar på grund av zinkens avsevärt lägre
pris och råzinkens obetydliga halt av ädla metaller. På zinkområdet ha strävandena i
stället gått ut på att söka utvinna metallen ur malmen genom elektrolys i kombination
med läknings- och reningsförfaranden. Förutsättningarna för en sådan process äro
betydligt gynnsammare för zink än för koppar, emedan den gamla s. k. retortmetoden för
framställning av zink genom reduktion med kol till skillnad från motsvarande metoder för
kopparframställning är mycket ofullkomlig i såväl metallurgiskt som praktiskt avseende.
Genom ett läknings- och elektrolytiskt förfarande skulle möjlighet finnas att kunna
utnyttja s. k. komplexa zinkmalmer, som det hittills icke varit möjligt eller åtminstone icke
lönande att bearbeta, och att kunna uppnå ett högre utbyte än vid retortmetoden såväl
med avseende på zink som andra i zinkmalmen eventuellt förekommande metaller. En
sådan extraktionsprocess är emellertid mycket mer komplicerad än en raffinering.
Dessutom erbjuder den elektrolytiska utfällningen av zink särskilt stora svårigheter, beroende
på zinkens höga negativa potential (se sid. 378) och benägenhet att falla ut i lös, svampig
form. Det dröjde också ända till 1915, innan någon elektrolytisk zinkindustri kom till
stånd. Detta skedde vid två i stor skala drivna försöksanläggningar i Anaconda i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
