Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Ved - Torv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. TORV.
463
Tabell I. Medeltal av vattenhalt, in’-vikt och värmevärden för en del träbränslen.
Bränsle Vattenhalt % Vikt pr m3, kg Effektivt värmevärde kcal per kg Effektivt värmevärde per m3, då
stenkols = 100
Stenkol, South Yorkshire 6.6 700 6 950 100
Kastved. av tall, prima 20 380 3 560 28
Kastved av gran, prima 20 345 3 540 25
Kastved. av björk, prima 25 465 3 250 31
Kastved av bok, prima ........ 25 540 3 090 34
Kastved av al, prima 25 385 3140 25
Stubbved av tall och gran 25 210 3 580 15
Pinnved av tall och gran 25 190 3 290 13
Ribbved av tall och gran 25 190 3 290 13
Trähack av tall och gran 25 180 3 290 12
D:o d:o 50 270 1990 11
Sågspån av tall och gran 25 170 3 290 11
D:o d:o 50 250 1990 10
Hyvel- och kutterspån av tall och gran . 20 90 3 540 7
Buntat ris av tall och gran 25 160 3 490 11
Ristugg av tall och gran 25 180 3 490 13
D:o d:o 50 270 2 030 11
Torv.
Torv kan bildas genom att land- och sjöväxter anhopa sig under vatten och däri
vid utestängande av luft delvis sönderdelas och omvandlas till torvdy. Sådan
anhopning inträffar vid igenväxning av sjöar och vid försumpning av fast mark. Då en sjö
växer igen, uppstår runt grundare stränder ett bälte av vattenväxter, under vilket
växtämnen hopa sig på botten, så att denna höjes, och sedan förskjutes detta växtbälte så
småningom ut i sjön. I Sverige uppträda i klart vatten rotfasta vattenväxter till 3 m:s
djup, i grumligt vatten är denna gräns lägre. På djupare vatten inträffar även en om ock
långsammare uppgrundning på grund av avsättning från s. k. plankton, d. v. s. en riklig
vegetation av till växt- och djurvärlden hörande mikroorganismer, mestadels
diatoma-céer eller kiselalger. Dessa framkalla en gyttjebildning, och då denna når upp tillräckligt
nära vattenytan, börja vattenväxter att slå rot, och sedan går igenväxningen fortare.
De vanligaste torvbildande vattenväxterna äro först nate och näckrosor, sedan vass och
säv. Därpå följa de tuvbildande fräken- och starrväxterna, vilka jämte vitmossa kunna
alstra ett sammanhängande skikt, s. k. gungfly, som växer utåt sjön. På detta invandra
sedan buskar av vide och pors samt träd såsom al och björk. Då marken blivit så fast
och torr, att torvbildningen börjar avstanna, komma även barrträd att slå rot, och skog
växer över mossen.
Försumpning av fast mark äger rum på platser, över vilka vatten sakta rinner. Ar
marken något sluttande och vattnet rikt på växtnäring, kan en yppig växtlighet av allehanda
starrarter och örter uppstå, så att en s. k. backmyr bildas. Vid näringsfattigt vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
