Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om bränslen. Av Evert Norlin - Fasta bränslen - Träkol och träkolning - Koks och förkoksning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA BRÄNSLEN. KOKS OCH FÖRKOKSNING.
487
Fig. 332. Törekolningsanläggning med flyttbara
retorter.
Kolning av törstubbar. Gamla tallstubbar, hos vilka ytveden bortruttnat, så att
endast kärnveden återstår, äro mycket kådrika och benämnas som bekant törstubbar.
Kådhalten uppgår vanligen till 15—30 %. Vid torrdestillation ger törved högt utbyte
av terpentinolja och tjära och därjämte träkol. Törved kolas antingen i tjärdalar eller
i mindre kolugnar av växlande konstruktion. Fig. 331 visar en tjärdal, vilken i
allmänhet anlägges i en backsluttning. Underst anbringas ett trägaller och den
ihåliga bottenstocken, genom vilken
tjäran uttages. Utsidan göres av bräder,
som täckas med näver och jord och som
vila på en mur av grova stenar.
Kol-ningen igångsättes och drives i princip
på lika sätt som vid vanliga milor. Pr
m3 törved erhålles c:a 30 kg tjära och
10 vol.% träkol.
I kolugn fås avsevärt bättre utbyte.
Man torde kunna räkna med 30-—-35 kg
tjära, 6—14 kg terpentinolja ochO.30—
0.4 5 m3 träkol pr m3 törved. Fig. 332
visar som exempel en
törekolningsanläggning med upplyftbara retorter. A är
retort, B eldstad, C ledning för avgaserna
till kylaren E, D är tjäruttag och F
skiljare för rå terpentin och
vattendestil-lat. Avskilda okondenserbara gaser ledas
till eldstaden och förbrännas.
Törvedskolningen möjliggör under tider med avspärrning av tillförseln av flytande
bränslen en mycket beaktansvärd produktion av tjära och terpentinolja samt träkol,
varav de förra kunna hydreras till motorbränslen och det senare användas i
gasgeneratorer för motordrift.
Koks och förkoksning.
Koks är den fasta återstod, som uppstår vid torrdestillation av stenkol i lysgasverk
och kokserier. Under det att tidigare lysgas var huvudprodukten vid gasverken, har
numera genom den starkt ökade förbrukningen av koks till centralvärmeledningar och
genom att gasen för belysningsändamål undanträngts av elektriska metalltrådslampor koks
blivit huvudprodukt även vid gasverken. Detta framgår även därav, att numera som
regel samma ugnstyp användes vid förkoksningen i gasverk och kokserier. Jämfört med
stenkol har koks för vissa ändamål en del fördelar framför stenkol. Koks är mera hållfast
och icke bakande och brinner rökfritt samt är ett mera koncentrerat bränsle med högre
kolhalt och effektivt värmevärde.
Stenkolens förkoksning utföres mestadels i horisontala kammarugnar, se fig. 333.
Dessa bestå av ett större batteri av 30 eller flera ugnsrum med tillhörande eldkanaler
och avgasrör för destillationsgaserna. Ungarna upphettas med gas från generatorer eller
med destillationsgas (vid kokserier). Innan de ingå i eldstaden, förvärmas förbrännings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
