Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Sockerfabrikationen. Av Oskar Magnusson - Betsockertillverkningen - Saftens indunstning - Sockrets kristallisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETSOCKERTILLVERKNINGEN.
685
Saften flyter på grund av tryckskillnaden mellan apparaterna kontinuerligt genom
hela systemet och Utsuges med pump från sista apparaten samt pumpas genom
förvär-mare till tjocksaftsaturationen eller direkt till klarningsfilter av ett eller annat slag. Den
sista klarningen företages stundom med kiselgür för att avlägsna alla mikroskopiska
süs-pensioner, vilka annars skulle bilda kristallisationskärnor och missfärga kristallerna.
Värmetuberna äro i de mera ändamålsenliga, stående apparaterna 2—3 m långa
och hava 30—50 mm diameter. Safthöjden regleras så, att tuberna äro ungefär till
hälften fyllda med saft. Vid nyare apparater är sörjt för en tvångsmässig
cirkulation genom tuberna. Den vid kokningen alstrade ångan driver saften upp
genom hela tublängden. En apparat med ända till 7 m långa tuber har konstruerats
av fransmannen Kestner. På grund av tubernas längd pressar den vid kokningen
alltmer expanderande saftångan upp saften med stor hastighet relativt tub väggen.
Detta har till följd, att värmeytan bättre utnyttjas och att apparaten får en i
förhållande till värmeytan mycket stor kapacitet. För denna höga saftlyftning och
acceleration fordras emellertid en viss energimängd, som måste tillgodoses ür
temperaturskillnaden mellan kokånga och saft, vilken likväl är förhållandevis ringa. Det erforderliga
temperaturfallet från apparat till apparat i ett indunstningssystem är i de flesta fall
huvudsakligast beroende på värmeöverföringens storlek — ju större denna är, desto
mindre temperaturfall kan man använda. På grund av att sockersaft ej tål lång tids
uppvärmning till temperaturer över 125°, är det temperaturområde, som man kan få
använda, begränsat. Men temperaturgränsen är dock beroende av den tid, som
sockersaften har ifrågavarande temperatur, och i detta hänseende har Kestnerapparaten en
fördel, emedan lösningen passerar apparaten på ganska kort tid. Trots betänkligheterna
mot hög safttemperatur i allmänhet har man likväl på sina håll, i synnerhet sedan
Kest-nerapparater och liknande typer med stor safthastighet konstruerats, börjat införa
tryckavdunstning, d. v. s. indünstning helt och hållet över 100°. Vinsten är en
betydligt enklare anläggning, emedan all saftånga från sista apparaten nu kan användas för
Uppvärmnings- och kokändamål. Då ångförbrukningen härför Utgör c:a 40 kg pr 100
kg betor och 100 kg vatten skall avdunstas, inses omedelbart att en dubbel- eller
trippel-effekt räcker. Vidare bortfaller hela kondensationsanläggningen.
Kondensvattnet från de första leden användes till matarvatten för ångpannorna
och från de övriga leden till diffusionsvatten, utsötningsvatten etc. Fall vattnet avkyles
i graderverk och användes till betsvämningen.
Sockrets kristallisation.
Från förlagscisternerna indrages den fullständigt klara, svagt gula tjocksaften
med 94—96 % renhet på kokpannorna. I sockerindustriens tidigare år användes öppna
pannor, upphettade över fri eld eller med ånga. Uppfinningen av vakuumpannor gjordes
år 1813 av engelsmannen Edward Charles Howard. Denna uppfinnings stora
betydelse framgår därav, att den inbragte sin upphovsman över x/2 million kronor i royalty
första året. Den nu använda typen liknar multipeleffektapparaterna med vissa smärre
ändringar och har en nyttig rymd av 20—25 kbm. Vanligtvis föredrager man här
den liggande typen med mindre safthöjd och därmed följande mindre
temperaturdifferenser i den kokande saften. Kokpannan arbetar som singelapparat och periodiskt
(fig. 425). Den uppvärmes med brydenånga. Vakuumet åstadkommes på vanligt sätt med
vakuumpump och koudeusor. Koktemperaturen hålles vid 60° och får ej överstiga 80°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
