Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Maltdryckerna och deras tekniska framställning. Av Erik Olson - Grunderna för maltdryckstillverkningen - Ölets avtappning - Maltdryckerna och vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDERNA FÖR MALTDRYCKSTILLVERKNINGEN. MALTDRYCKERNA 0. VETENSKAPEN. 735
Rengöring och sterilisering av från kunder återkomna ölflaskor verkställes med
särskild omsorg och har med hjälp av kemiska rengöringsmedel och värme nått en
effektivitet, som tillfredsställer de strängaste hygieniska krav.
Maltdryckerna och vetenskapen.
Av framställningen framgår, att den moderna maltdryckstillverkningen grundar sig
på en mycket bred vetenskaplig bas. Alltsedan mitten av 1800-talet ha en mångfald
bemärkta forskare ägnat maltdryckstillverkningen sitt intresse, och genom dessas arbete
har ej blott bryggeriindustrien lyfts till ett högt plan, utan vetenskapen har själv riktats
med viktiga upptäckter. Sålunda är det väl ej för mycket att säga, att enzymkemien
starkt stimulerats av bryggeriindustrien och skulle utan denna väl ej stått på den
ståndpunkt den nu står. Först iakttagna och framställda enzym var maltdiastas. Likaså
har äggvitekemien och kolloidkemien gjort framsteg under det vetenskapliga studiet av
processerna i växande korn, vört och öl. För det vetenskapliga arbetet viktiga kemiska
och biologiska metoder ha utarbetats under strävandet att komma
tillverknings-förloppet in på livet. Till belysande av detta må erinras om Pasteurs sterilisering
s-principer, Hansens renodlingsförfarande, KjeldaMs kvävebestämning, Sörensens
for-moltitrering och kolorimetriska metod för p^bestämning, Lintners polarimetriska
stärkelsebestämning m. fl. I detta sammanhang kan man ej undgå omnämna det omfattande
forskningsarbete, i många fall av tillämpande karaktär, som bedrivits vid de tyska och
österrikiska försöksstationerna för bryggeri, där ett antal framstående bryggeriforskare
verkat. Av dessa må nämnas Balling, Carl Lintner sen., Carl I. Lintner jun.,
Aubry, Delbrück, Holzner, Lindner, Thausing, Prior, Windisch, Will. De förut
citerade engelska kemisterna Brown och Morris förtjäna även erinras om. Bland i
Sverige verksamma forskare, som riktat kunskapen om bryggeriprocesserna med
värdefulla rön, må nämnas Peter Klason (undersökningar över stärkelse), von Ecler
och Myrbäck (enzym- och vitaminforskningar) samt på kornsystematikens och
kornförädlingens område Atterberg och Nilsson-Ehle.
Allteftersom grunderna för maltdryckstillverkning vetenskapligt klarlagts, har
man strävat att tekniskt tillgodogöra sig dessa rön, och tillverkningen följes numera
med en serie undersökningar, för vilkas utförande laboratorium är nödvändigt (fig. 453).
Det rent empiriska vetandet är i våra dagar ej tillräckligt för att tekniskt leda ett
bryggeriföretag, utan även mångsidiga teoretiska kunskaper krävas av den, som vill fylla
moderna krav på en bryggmästare. Genom Svenska Bryggareföreningen tillses,
att de blivande bryggmästarna äro utrustade med nödiga kunskaper, dels genom att
viss teknisk utbildning föreskrives och dels genom att varje blivande
bryggmästare efter avslutad utbildning inför en skandinavisk examen skommission måste
ådagalägga, att han besitter nödigt mått av teoretiska och praktiska kunskaper. Å andra
sidan måste framhållas, att om stora framsteg också gjorts till uppklarande av
malt-dryckstillverkningens processer, är man dock långt ifrån målet och kan kanske aldrig
nå detta i samma mening som vid framställning av vissa andra besläktade produkter,
såsom socker och sprit. Förklaringen härtill ligger i den utomordentliga mångfald
komplicerade processer, som slutligen föra till en från kemisk synpunkt ej mindre
komplicerad produkt. I många fall måste därför de praktiska sinnena, vilka som bekant i vissa
fall äro långt känsligare än det noggrannaste kemiska reagens, bliva utslagsgivande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
