Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Om sprängämnen och krut. Av Ovar Bergström och Gunnar Bark - Sprängämnenas allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
OM SPRÄNGÄMNEN OCH KRUT.
3 160°. Vid denna höga temperatur intaga de bildade gaserna en volym av ej mindre
än 9 250 liter vid 760 mm tryck. — Nitroglycerinens sp. vikt är 1.5, varför 1 kg därav
intager en volym av 0.67 liter. Sker explosionen i denna volym, blir det uppkomna
trycket, fortfarande teoretiskt beräknat, omkring 15 000 atmosfärer.
Nitroglycerinens teoretiska arbetsförmåga fås genom att man multiplicerar det vid
explosionen utvecklade värmet i kalorier med den mekaniska värmeekvivalenten, alltså
1 470 X 425 = 624 000 mkg eller 624 mton. Härav kan beräknas, att nitroglycerinens
energitäthet är omkring 1 000 mton/liter.
Helt naturligt utnyttjas vid skjutning i berg endast en del av denna energikvantitet
effektivt. Bland de många förlustkällorna må anföras det värme, som åtgår för att
uppvärma borrhålets väggar, och den energi, som förbrukas för att söndersmula berget
närmast sprängladdningen.
Av ovanstående formel för nitroglycerinens explosion funno vi, att
explosionsga-serna innehålla överskott av syre. Detta är även fallet med de allra flesta sprängämnen,
som användas för gruvdrift. I synnerhet vid skjutningar under jord i dåligt ventilerade
gruvrum är det av vikt, att så är förhållandet, emedan eljest förgiftningar kunna orsakas
av vid skjutningen uppkomna ohälsosamma gaser. Ett sprängämne, som innehåller
otillräckligt med syre för sin fullständiga förbränning, bildar nämligen vid sin explosion
bl. a. koloxid, vilken gas är synnerligen hälsovådlig, och till och med små mängder därav
kunna förorsaka allvarsamma förgiftningar. De sprängämnen, som skola användas för
skjutning under jord, måste därför sammansättas så, att de ej giva upphov till farliga
gaser. Vid skjutning ovan jord användas däremot ofta sprängämnen med sådan
sammansättning, att de giva upphov till både koloxid och andra farliga gaser, såsom t. ex. klor
och nitrösa gaser, men detta spelar ej någon roll, då de hastigt utspädas av luften,
varigenom de ej kunna förorsaka förgiftningar. En del sprängämnen innehålla fasta
beståndsdelar, vilka vid explosionen giva rök.
Ett sprängämnes explosion äger rum på en mycket kort, men dock fullt mätbar
tid. Den linjära hastighet, med vilken explosionen fortskrider i massan, benämnes
sprängämnets detonationshastighet. Denna hastighet är mycket olika för olika sprängämnen.
Så t. ex. är den för svartkrutet endast 300 m/sek, under det att de i vårt land använda
dynamiterna explodera med 6 000 å 7 000 m/sek. För ammoniumnitrat- och
ammo-niumperkloratsprängämnena är hastigheten 3 000 å 5 000 m/sek. Pressad trotyl
exploderar med 7 500 m/sek. Men hastigheten är dock ej alltid lika stor för samma sprängämne.
Yttre faktorer inverka även. Om ett sprängämne är fast inneslutet, exploderar det i
allmänhet hastigare, än då det ligger fritt. Vidare inverkar initieringens styrka, men
särskilt stor betydelse har laddningstätheten, som vi i det följande skola se.
Med laddningstätheten menas den viktmängd i kg, som kan införas på 1 liter
ladd-ningsvolym. För de plastiska sprängämnena är laddningstätheten 1.4 a 1.6, för de
pulverformiga i allmänhet 0.8 å 1.2. Vissa för militärt bruk avsedda sprängämnen
bibringas genom pressning en laddningstäthet av ej mindre än 1.7. — Ju större
laddnings-täthet ett sprängämne har, desto större blir dess energikoncentration. Man borde därför
till synes sträva efter så stor täthet som möjligt. Detta är dock endast inom vissa
gränser riktigt. Här uppträder nämligen det egendomliga förhållandet, att
detonations-hastigheten varierar med laddningstätheten. Fig. 480 visar detonationshastighetens
ändring med ändrad laddningstäthet. Kurva I visar denna förändring för det pulverformiga
sprängämnet cheddit och kurva II för ett halvplastiskt sprängämne med 25 %
nitro-glycerin. Dessa båda kurvor äro typiska och visa, att detonationshastigheten, y, först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
