Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK.
859
Fig. 576. Völters sliperi på världsutställningen i Paris 1867.
givit. Till något resultat i form av teknisk tillämpning kom Schaeffer aldrig med sina
arbeten, beroende därpå, att han icke lyckades utarbeta någon teknisk metod för
råvarornas bearbetning till fiberprodukter användbara i pappersfabrikationen. Det var det
tekniska, momentet, som alldeles saknas i hans behandling av frågan. Därför kom Dr.
Schaeffer aldrig över försöksstadiet, och hans arbeten ha därför endast historiskt intresse.
Vid denna tid var det f. ö. ännu god tillgång på lump, så pappersfabrikanterna hade
fullt upp av den råvara, de voro vana att arbeta med, och hade därför intet behov eller
intresse av att arbeta fram någon ny råvara.
Annorlunda, blev dock förhållandet, då pappersmaskinen på 1820-talet
utexperi-menterats till en tekniskt god maskin samt kommit i allmän användning vid
pappersbruken. Med maskinens tillhjälp kunde man då tillverka större kvantiteter av papper
samt göra detta till betydligt
billigare pris än förut, ty det
dyra handarbetet ersattes nu
av pappersmaskinen.
Härigenom steg konsumtionen av
papper ofantligt, och med denna
steg lumpåtgången. Helt
naturligt blev efterfrågan på lump nu
allt större, och med tiden blev
det allt svårare för
pappersbruken att anskaffa erforderlig
råvara för sin tillverkning.
Detta förhållande, att
råvaran för papperstillverkningen
blev allt svårare att anskaffa i önskad mängd, gjorde, att man på många håll
försökte finna ersättningsmedel för lump vid tillverkning av papper. En hel massa
förslag, gående ut på användning av gräs, halm, löv o. d., sågo under denna tid
dagens ljus, och mer eller mindre allvarliga försök gjordes i denna riktning utan
att dock leda till någon tekniskt användbar metod.
Det var först med vävmästaren F. G. Kellers arbeten, som frågan kom i annat läge.
Denne hade observerat, att trä sönderdelades, då det under vattenbegjutning pressades
mot en roterande slipsten, samt att därvid bildad fiberuppslamning kunde på samma sätt
som lumpfiber sammanfiltas till pappersblad. Hans första försök gjordes år 1840, men
endast i mycket liten skala. Han fortsatte oförtrutet med sina försök, men först efter fyra
år (1844) hade han kommit så långt, att han fått ett slip verk utarbetat, med vilket han
kunde framställa 100 kg slipmassa. Denna massa prövades nu på användbarhet till papper,
och härvid hade han en blandning av 40 % lump samt 60 % slipmassa. Resultaten voro
lyckade. Härigenom hade bevisats, att slipmassa kunde ersätta lump till mycket stor del,
men nu gällde det att utarbeta metoden för slipmassans framställning till en tekniskt
godtagbar metod. Här mötte stora svårigheter, och nu måste Keller söka hjälp. Han
sålde därför 1846 sin metod till pappersmakaren Völter, vilken gjorde flera tekniska
förbättringar. För metodens mekaniska utarbetande associerade Völter sig med en liten
mekanisk verkstad J. M. Voith i Heidenheim, vilken blev ledande och alltjämt är
ledande inom denna tillverkningsgren. Den första verkligt tekniska slipapparaten
tillverkades på Voiths verkstad, och utprovningar och förbättringar gjordes hela
1850-talet. På världsutställningen i Paris år 1867 utställde Voith ett komplett sliperi, och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
