Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Olika slipapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SLIPAPPARATER.
875
sinet en bit uppdelat i två halvor. Detta är gjort för att underlätta vedens regelrätta
nedfallande i de två trycklådorna. Magasinet är upptill öppet, och veden påfylles här.
Fördelarna hos denna slip äro, att arbetet med pressväxlingen är automatiserad samt
ej minst att pressväxlingen sker på mycket kort tid. Det enda manuella arbete, man här
har, är att tillse, att magasinet har tillräckligt med ved. En hel del olägenheter vidlåda
emellertid denna slip och förringa densammas i övrigt goda egenskaper. Dessa
olägenheter äro dels att veden kan »hänga upp sig» i magasinet, så att den ej ramlar ned i
trycklådan, eller att någon stock kommer snett och »låser» pressen, dels och framför allt
att det blir ojämn belastning på stenen. Vid pressväxlingarna kommer halva belastningen
på stenen att frånslås, och härmed följa givetvis stora olägenheter. Man kan på samma sätt
som vid kannslipstol kompensera detta genom att höja trycket på den andra pressen,
men det är ej så lätt här, där det är halva lasten, som försvinner, under det att vid
kann-slipen det blir bara ^3 eder ^4 av lasten, som försvinner. En så stor stegring i presstrycket
som 1 : 2 är ej lämpligt med hänsyn till massans kvalitet, ty det specifika sliptrycket
kommer då att ändras i samma förhållande. Följden blir, att magasinslipens
kraftförbruk-ningsdiagram visar plötsliga ökningar och minskningar, vilket ej är tilltalande.
De stora förväntningar, man hade på magasinslipen, då denna konstruktion först
kom ut i markanden, samt förhoppningarna, att den skulle bliva framtidens slipappaiat,
ha dock icke infriats. Detta berodde emellertid ej därpå, att magasinslipen ej var ett
framsteg, utan snarare därpå, att övriga slipar hastigt förbättrades. För det första
förbättrades kannsliparna under åren 1910 till 1920 högst betydligt, och man lärde sig
vid denna tid att sköta sliparna och hela sliperiet på ett helt annat och rationellare sätt
än förut. I synnerhet hade härvid kontroll av massans kvalitet en stor betydelse. Tidigare
var detta en okänd sak inom träslipindustrien. För det andra hade härvid en mycket
stor inverkan, att man 12 år efter magasinslipens inträde på marknaden fick en fullt
kontinuerlig slipapparat, den s. k. stetige Schleifer. Det var nog denna senare,
vilken onekligen är betydligt bättre än magasinslipen, som utträngde denna, av vilken
numera knappast några nyinstalleringar göras. Då magasinslipen först kom, visade det
sig, att den tog mindre kraft pr producerad slipmasselängd, än vad man vid den
tiden kunde uppnå med kannslipstolarna. Nu har man emellertid förbättrat de senare,
så att det i detta hänseende är föga skillnad på dessa båda typer av slipapparater.
Stetige Schleifer. År 1922 uppsatte den tyska firman Voith den första
slipapparaten av den konstruktion, som går i marknaden under namn av stetige Schleifer,
och därmed gjordes nog det största framsteg inom denna fabrikation, som på mycket
lång tid åstadkommits. Nu fick man en fullkomligt kontinuerligt arbetande slipapparat.
• Denna utföringsform av slip hade Voith patentsökt och konstruerat samtidigt med
magasinslipen, men den kom då ej till utförande, och orsaken härtill var, att man vid den
« tiden ej hade någon erfarenhet om hur slipmassekvaliteten var beroende av sliplängden.
Det var den stora sammanhängande sliplängden, som man då var betänksam mot. Då
det senare visade sig, att dessa farhågor voro ogrundade och att det i stället var en fördel
med stor sammanhängande sliplängd, gick man till utprövande av denna slip typ.
I fig. 588 visas en bild av denna kontinuerliga slipapparat. Längst ned synes slipstenen,
delvis nedsänkt i fiberuppslamningen i tråget under slipstenen. Ovanför stenen och
tryckande mot denna befinner sig ett högt lager av ved, vilket pressas ned mot stenens
övre del av ändlösa kättingar på vardera sidan. Dessa kättingar äro försedda med s. k.
medbringare, som gripa tag i stockarna, därigenom åstadkommande det erforderliga trycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
