Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Slipmassefabrikationen. Av Erik Öman - Olika slipapparater - Apparater för slipmassans behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
APPARATER för slipmassans behandling.
881
2 å 5 dygn mellan skärpningarna. Denna egenskap, att stenen icke nedslites så fort som
sandstenarna, betyder, att stenen arbetar med sin största effektivitet under längre period,
än vad sandstenarna göra. Massakvaliteten blir därför jämnare med konststen än med
natursten. Detta förhållande, att skärpningen ej behöver göras så ofta, ger naturligtvis
till resultat, att stenens livslängd blir lång —■ 4 å 12 år uppgives det. Visserligen äro
dessa konststenar dyrare i anskaffning än naturliga stenar, men på grund av sin långa
livslängd bliva de dock i längden billigare.
Apparater för slipmassans behandling.
Förut har beskrivits de olika slipapparater, som man använder, samt deras
verkningssätt. Den massa, slipmassan, som man erhåller från dessa slipapparater, måste
emellertid behandlas och sorteras, innan varan är färdig att användas vid
papperstillverkning, och för detta ändamål har man sliperiet utrustat med en del apparater förutom
de förut beskrivna sliparna. Dessa apparater för slip massans behandling komma nu att
beskrivas.
Sorteringsapparater. Den massa, som kommer från slipen, är vid varmslip en
massagröt, vars koncentration är omkring 2 %, och vid kallslip av betydligt lägre
koncentration. Massan utspädes med vatten, och härtill använder man
cirkula-tionsvatten, d. v. s. sådant vatten, som avlägsnats från tidigare tillverkad slipmassa
vid dennas förtjockning. Då slipmassan härigenom blivit lagom utspädd, får den passera
genom ett såll, som borttager alla stickor och grövre stycken. Härvid är
massakoncentrationen c:a 0.3 %. Den apparat, där denna sortering sker, kallas grovsorterare samt
kan vara av mycket olika konstruktion.
Därefter sker den egentliga och viktigaste sorteringen av massan, vilken företages
för att från slipmassan bortsortera alla partiklar, som äro för stora för det ändamål,
vartill slipmassan skall användas. De apparater, som användas härtill, kallas
finsorterare eller sortering smaskiner, och stundom kallas de endast sorterare. Förr
använde man härtill apparater med plana, skakande silar, s. k. plansorterare, men
numera ha dessa allmänt ersatts med roterande sorterare, som arbeta under
användande av centrifugalkraften som hjälp vid sorteringsarbetet och därför kallas
centri-fugalsorterare. Sådana roterande sorterare äro antingen upplagrade på horisontell
axel, eller ock ha de vertikal axel och äro då konstruerade ungefär som centrifuger.
Med stigande storlek på sliperierna ha fordringarna på sorterarnas avverkningsförmåga
stigit, och f. n. är det denna egenskap hos de olika typerna, som är en av de viktigaste
faktorerna. De gamla plansorterarnas största svaghet var deras ringa
avverkningsförmåga. Där slip massan skall användas till tidningspapper, har man dessutom ett mycket
stort krav på sorterarens effektivitet i så måtto, att den icke genomsläpper några
partiklar över en viss storlek. För sådan slip massa däremot, som användes som tillsats i mindre
mängd till cellulosa och som härvid bearbetas i holländare o. s. v., är det ej så viktigt
att få sorteringen så effektiv.
Resultatet av sorteringsarbetet är, att man får slipmassan uppdelad i fin massa,
vilken är direkt användbar till papper, samt grov massa, vilken är alltför grov för att
användas och som därför måste sönderdelas, malas, innan den kan användas. Den
massa, som man efter dylik målning erhåller av denna, kallas raffinörmassa, och
denna bearbetning sker i särskilda apparater, som kallas raffinörer.
56—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
