Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Sulfitcellulosafabrikationen. Av Erik Öman - Sulfitcellulosakokningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SULFITCELLULOSAKOKNINGEN.
917
så mycket för höjandet av massans kvalitet. Därjämte har uppkörningstiden
förkortats, så att hela omloppstiden numera är omkring 12 timmar mot minst 16
timmar tidigare.
Det kemiska förloppet under sulfitkokningen består däri, att ligninet går i lösning
som sulfonsyra. Ligninet, vars halt i granved varierar från 27 till 30 %, utgör den egentliga
inkrusterande substansen, och följaktligen är kokningens huvuduppgift att avlägsna detta.
Samtidigt utlösas sockerarter samt en mindre mängd harts och äggvitämnen. En del av det
socker, som befinner sig i sulfitluten, har utlösts ur veden som sådant, men en annan del
härstammar från cellulosan, som vid den höga temperaturen och starka surhetsgraden
hydrolyseras till någon del. Vid kraftig kokning får man därför mera socker och mindre
cellulosa än vid kokning av starkmassa. Huruvida ligninet finnes i veden och endast
omvandlas till sulfonsyra eller om det i veden förekommer — kemiskt sett — i helt annan
form, är en fråga, som man ännu ej kan besvara, trots att detta område under de 20 sista
åren intensivt bearbetats av en mängd kemister. Även bestämningarna på mängden
lignin i veden influeras av dessa olika åsikter, och därför kan det hända, att ligninhalten
27—30 %, bestämd enligt en metod, i verkligheten ej är mer än 24 å 25 %. Den äldsta
uppfattningen om sulfitets kemiska verkan var, att sulfiterna oxiderades till sulfater; det var
Tilghman, som hade denna åsikt. Först genom Harpfs undersökningar blev det klart,
att så ej sker, och genom Pedersens undersökningar fick man bevis för, att det var
sulfonsyror samt att svavelsyrligheten var bunden dels svagt och dels starkt. I ett
flertal undersökningar från 1893 till 1936 har P. Klason uttalat sig angående ligninets
konstitution, varvid olika konstitutionsformler föreslagits, dock alla av aromatisk natur.
Förslag till ligninkonstitutions formler ha ej saknats från många andra håll, och det
senaste och mest revolutionerande är Hilperts och Littmans nyligen gjorda påstående, att
ligninet ej finnes i växterna utan bildas av metylerade cellulosaanhydrider genom syrans
inverkan vid hög temperatur.
Kokarens gasning. Då koket är färdigt, sänkes trycket genom avgasning, varvid
denna gas inledes i syra avsedd till ett kommande kok. Härigenom tillvaratages en stor
mängd svavelsyrlighet och samtidigt förvärmes syran. I början av gasningen är det
nästan bara svavelsyrlighet, som går bort, men ju längre gasningen pågår, desto mindre
svavelsyrlighet och desto mera vattenånga är det i avgaserna. Mot slutet av gasningen blir
halten svavelsyrlighet i gasen mindre, än vad den är i syran. Vill man ej utspäda syran,
måste man då avbryta syrans gasning och i stället utsläppa gasen i luften. När på detta
sätt kokarens tryck sänkts tillräckligt, kan man blåsa kokaren. Detta tillgår så, att
bottenventilen öppnas, varigenom kokarinnehållet tryckes ut genom denna ventil och vidare
genom avloppsröret, som går från kokaren till massabingen. Detta kallas att blåsa kokaren.
Stundom avtappar man sulfitluten, innan kokaren blåses, men ofta få både luten och
massan gå tillsammans till massabingen. Då kokaren på detta sätt blivit tömd, avtages locket
på kokarens topp och kvarliggande massa utspolas, varefter flispåfyIlningen börjar på
nytt.
Syrafast stål. Den kokvätska, man använder vid sulfitkokningen, är starkt
frätande på metaller, och i synnerhet frätes järn fort. Den enda av våra vanliga metaller,
som står emot syrans angrepp, är bly. Vid den höga temperatur, som kokningen kräver, är
givetvis frätningen mångfaldigt större än vid vanlig temperatur. Detta förhållande gjorde,
att man i sulfitindustriens begynnelse hade många och stora svårigheter med material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
