Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogen, dess uppdragande och vård - Skogens skadegörare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
SKOGSBRUKET
Skogens skadegörare.
Fig. 154. Större märgborre och 8-tandad
barkborre. 5 ggr nat. storl.
Fig. 155. Gångar av
8-tandad barkborre under
barken av gran.
I gamla tider var i vårt land elden skogens värsta fiende, och så är än i dag fallet
i många länder, t. ex. Amerikas Förenta stater. Tack vare en ökad insikt om skogens
betydelse samt aktsamhet med eld i skog och mark är det numera hos oss endast under
särskilt torra somrar, som skogseldarna få någon
ödeläggande omfattning. Skogsägaren har dessutom
numera möjlighet att för en jämförelsevis ringa
avgift försäkra sin skog mot eldens skadegörelse.
Åskslag är en av de vanligaste anledningarna till
skogsbrand, likaså antändning genom lokomotivens
gnistor, tanklöst bortkastade cigarrettstumpar eller
kvarglömda, brinnande kaffebrasor. Går elden fram
som löpeld, är den jämförelsevis lätt att släcka
medelst våta granruskor, spade, hacka och yxa,
medan åter toppelden måste bekämpas medelst upphuggande av brandgator, anläggande
av moteld o. d. Mot djupgående jordbrand i mossmark hjälper endast utdikning kring
eldhärden. Enligt svensk lag har varje arbetsför man, som fyllt 18 men ej 60 år,
skyldighet att deltaga i släckning av skogseld.
Genom skadesvamparna tillskyndas våra skogar årligen förluster för milliontals
kronor. De viktigaste äro rötsvamparna, t. ex. granens rotröta (Polyporus radiciperdd),
stamröta hos gran förorsakad av grantickan (P. abietis),
ringröta hos tall förorsakad av talltickan (P. pini), vitröta hos
björk förorsakad av fnösketickan (P. fomentarius) och
björk-ticka (P. betulinus), men även i rostsvamparnas familj
återfinnas många av skogens svåra skadegörare, t. ex. törskaten
(Peridermium pini) på tallens stam och grenar, skyttesvampen
(Lophodermium pinastri) och snöskytte (Phacidium injestans)
på barren hos unga tallar.
Rötsvamparna bekämpas huvudsakligen genom utgallring
av angripna träd, törskatesvampen likaså; mot skyttesvampen
är besprutning med s. k. bordeauxvätska (sid. 48) ett
verksamt medel, vilket dock av naturliga skäl ej användes ute i
skogsmarken utan blott i plantskolor.
Även bland insekterna finna vi många av skogens svåraste
skadegörare. En del av dessa förtära trädens knoppar, barr
eller blad, t. ex. larverna av nunnan, vissa mätare och steklar;
andra göra gångar under trädens bark, t. ex. bark-, bast- och
märgborrar; andra åter leva djupt inne i veden, såsom larverna av vedsteklar och
lång-horningar. Bland de ur ekonomisk synpunkt viktigaste skadeinsekterna må nämnas
följande: Snytbaggen (Hylobius abietis) dödar tallplantor genom att fläckvis aväta
deras bark, bark- och bastborrarna (SI. Ips, Pityogenes, Dendroctonus) angripa såväl
färskt, avverkat virke som svaga eller sjuka rotstående träd och mången gång även
fullt friska träd genom att gnaga gångar mellan ved och bark, märgborrarna
(Myélo-philus) leva under barken av tallstammen en viss period av sin levnad men urholka
sedan skotten i fullt friska tallars kronor och åstadkomma därigenom stor skadegörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
