Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
blev den förnämsta avnämaren av produkter ej blott från det övriga Europa utan även
från Nordamerika.
Genom tekniska uppfinningar och den nya bakteriologiska vetenskapens rön rörande
de i mjölken och vid dennas förarbetning försiggående förändringarnas natur
utvecklades mjölkhushållningen till en på vetenskapliga grunder arbetande industri.
Tack vare förenings väsendet, av vilket andelsmejerier blevo den första tillämpningen
inom lanthushållningen, ha även de minsta lantbruken kunnat draga nytta av de
förbättringar i mjölkhanteringen och produkternas realisation, som mejeriväsendet
medförde. För detaljerna av denna utveckling skall i det följande lämnas en kortfattad
redogörelse.
Fig. 189. Storm ej eri.
Mjölkning och mjölks avsättning till direkt förbrukning. Sedan mjölken blivit
föremål för en organiserad handel och vetenskapen visat, att dess smaklighet och hållbarhet
i hög grad bero av det sätt, varpå den skötts, samt tillika att mjölken kan vara en farlig
smittspridare, ha fordringarna på
kon-sumtionsmjölkens beskaffenhet blivit allt
strängare och även lagligen fastställts i
många städers hälsovårdsstadgar.
Härvid ligger först vikt på renlighet
vid mjölkningen. Även om djuren, såsom
sig bör, hållas rena och all möjlig omsorg
vid mjölkningen iakttages, kan aldrig
undvikas, att hår, mjäll och även
gödseldelar komma i mjölken. Dylika fasta
föroreningar avlägsnas genom silning, och
för att göra denna verksammare har den
silduk, som av gammalt plägat läggas
i silen, i senare tid enligt svensken
J. Ulanders uppfinning (år 1902) ersatts med ett filtrum av bomull mellan två
metallsilar. Vid mjölkkontroll plägar som ren mjölk räknas blott den, som efter att ha stått
orörd i 2 timmar icke avsatt någon bottensats. Än fullständigare avlägsnas fasta
föroreningar genom att mjölken får gå genom en slamseparator, vid vars rotation
smutspartiklarna avskiljas. Bakterier inkomma alltid i mjölken redan i juvret men framför
allt vid och efter mjölkningen ur luften, från kon och den mjölkande och från orena
kärl. Mängden av bakterier i mjölken beror i hög grad av den renlighet, som iakttages
vid mjölkningen, och växlar från något tusental till hundratusental pr kubikcentimeter
mjölk. Vid silningen söndersplittras de sammanhopningar, som bakterierna i mjölk
bilda, och till följd därav kan silad mjölk vid undersökning visa sig mera bakterierik
än före silningen.
För erhållande av en så vitt möjligt ren mjölk och tillika minska beroendet av den
numera allt mera opålitliga mänskliga arbetskraften ha mjölkningsmaskiner
konstruerats. Den första praktiskt användbara maskinen av denna art, konstruerad på
1880-talet av skottarna Nicholson och Gray, efterhärmade kalvens diande, i det att mjölken
sögs ur spenarna genom dessa omgivande gummitutor (spengummi) och slangar ned till
ett lufttätt slutet kärl, i vilket luftförtunning åstadkoms genom en luftpump. Då
sugningen lätt åstadkom blodöverfyllnad och sjukliga förändringar i spenarna, försöktes
åtskilliga konstruktioner, vilka genom hastigt upprepade tryckningar på spenarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
