- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
203

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MJÖLKHUSHÅLLNING.

203

parafenylendiamin, som blåfärgas vid närvaro av peroxidas. Blåfärgas ej provet,
visar det, att peroxidasen är förstörd och att mjölken varit uppvärmd till 80°. Dylik
pastörisering av all mjölk och vassle, som utlämnas från mejeri, är obligatorisk i åtskilliga
länder, i Sverige sedan år 1925.

Då högpastörisering, såsom ovan omtalats, medför vissa ogynnsamma förändringar
av mjölken, har den på senare tid för konsumtions- och ystmjölk börjat ersättas av
låg-eller långtidspastörisering, varvid mjölken uppvärmes till 63° under 30 minuter. Denna
dödar bakterierna men
förändrar ej mjölkens beskaffenhet.

För att göra mjölkfettet
mer lättsmält och hindra dess
uppstigande till ytan har på
senaste tid införts
homogenise-ring av mjölk och grädde, vilket
består däri, att dessa uppvärmda
till 55° i en
homogeniserings-apparat pressas genom en smal
springa, varvid fettkulorna
söndersmulas.

Fig. 194. Lindströms butyrometer.

Mjölkprovuing. Då
mjölkens beskaffenhet ej kan
tillförlitligt bedömas efter dess smak
och utseende, har kontroll över
densamma införts såväl vid
mejerierna som av
hälsovårdsmyndigheterna beträffande
salumjölk. De vanligaste
mjölkundersökningarna äro följande.

1. Mj ölkens smutshalt
be-dömes efter den mängd smuts
som vid filtrering stannar på
filtrum.

2. Surhetsgraden
bestämmes genom kokning, som
kom

mer starkt sur mjölk att löpna, eller genom provning med lackmus, som rödfärgas av
syra, eller genom titrering, varvid det antal kubikcentimeter tiondels normal natronlut,
som åtgår för neutralisering av 100 ccm, angiver surheten i Thörnergrader.

3. Bakteriehalten bestämmes vanligen genom reduktasprovet, som grundar sig
därpå, att avfärgningen av vissa färgämnen vid tillsats till mjölk sker hastigare, ju större
halten är av bakterier, vilka bilda de avfärgande reducerande ämnena. Bibehåller sig
blandningens färg oförändrad 5 1/2 timmar efter tillsatsen av färgämnet (vanligen
me-tylenblått) anses mjölken god.

4. Mjölkens friskhet och lämplighet för ystning bedömes genom jäsning sprov,
varvid ett prov av mjölken hålles 38—40° varmt i 12—24 timmar, då en jämn och frisk
syr-ning visar, att mjölken är sund, en ojämn löpning i synnerhet under bildning av gasblåsor
och dålig lukt däremot, att mj ölken är oren och mindre tj änlig till föda och ystning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free