Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
5. Storchs prov för kontroll av pastöriseringen är redan omtalat.
6. Mjölkens fetthalt bedömdes förr ofta efter den gräddmängd, som uppsteg ur
mjölk, som stod viss tid i ett gräddglas (kremometer), eller efter mjölkens
genomskinlighet, som undersöktes i enkla mjölkprovare (pioskop, laktoskop), men båda dessa sätt äro
såsom otillförlitliga övergivna. Numera bestämmes fetthalten antingen genom kemisk
analys eller genom uppmätning av den fettmängd, som bestämmes i apparater med
graderade provglas, i vilka mjölken försatt med något ämne (vanl. svavelsyra), som
underlättar fettets avskiljande, centrifugeras för fettets avskiljande. Olika konstruktioner
av butyrometer finnas. I Sverige används I. Lindströms butyrometer.
7. Mjölkens egentliga vikt, som är något högre än vattens, omkring 1.030, och
sjunker vid högre fetthalt liksom vid tillsats av vatten, kan användas för utrönande om
mjölken är skummad eller utspädd, i det att mjölkprovets eg. v. jämföres med eg. v. i
normal mjölk med samma halt av torrämne.
Surmj öl k, beredd genom mjölkens självsurning, användes allmänt av norra och
östra Europas folk som föda. Den är utmärkt för stor hållbarhet, så att den kan
sparas i månader, och anses särdeles hälsosam. Särskilt tillskrives denna egenskap
bulgarisk surmjölk, yoghurt, vars syming framkallas av en särskild bakterie, Bact.
bulgaricum, och vars beredning upptagits även i vårt land.
Mjölkkonservering. Sterilisering av mjölk för beredning av en hållbar vara har
av skäl, som redan nämnts, icke haft någon framgång. Däremot har kondensering
genom avdunstning av större delen av mjölkens vatten eller indunstning till torrhet fått
industriell användning.
Mjölks kondensering till en tjockflytande vätska och dennas förvaring på
hermetiskt slutna kärl användes redan under de napoleonska krigen för franska härens
proviantering enligt av fransmannen Fr. Appert år 1796 uppfunnen metod men upphörde
sedan snart. År 1845 återupptogs denna beredning i Förenta staterna efter en av prof.
Horsford i Boston angiven metod och blev snart en industri i Förenta staterna samt
infördes även i Europa, där ett bolag Anglo-swiss condensed milk co. år 1866 anlade
en fabrik i Cham i Schweiz och senare utsträckte sin verksamhet även till England och
Norge. Kondenserad mjölk har sedan blivit en världsmarknadsvara av vikt särskilt för
skeppsfartens proviantering. Mjölken indunstas under vacuum till omkring 1/3, utan
eller med tillsats av socker (12—16 % rörsocker) och tappas på bleckburkar, som
slutas lufttätt. Den osockrade mjölken håller omkring 65, den sockrade omkring 25
proc, vatten och 40 proc, rörsocker. Vid användningen utspädes med vatten.
M j ö 1 km j öl eller t o r r m j ölk beredes genom mjölkens indunstning till
torrhet utan någon tillsats. Enligt svensken Martin Ekenbergs metod sprides mjölken i
en maskin, kallad exsickator, över en i vakuum med ånga till 40° uppvärmd, roterande
plåtvals, på vilken den torkar till ett papperstunt lager, som avskrapas och efter
av-svalning males till mjöl. Enligt en av Rob. Staup uppfunnen metod insprutas mjölken
finfördelad i ett luftförtunnat rum, där den möter en ström av varm, torr luft och nedfaller
som ett fint pulver. Mjölkpulver beredes av skummjölk; mjöl av helmjölk härsknar fort.
Grädde. Mjölkens värdefullaste beståndsdel är fettet, vilket finnes i kulor eller
droppar av växlande storlek, uppslammade i den fettfria mjölkvätskan, mjölkserum,
som utgör en kolloidal lösning av ostämne och en äkta lösning av äggviteämnen,
mjölksocker och salter i vatten. Emedan fettet är lättare än mjölkserum, stiga fettkulorna
i stillastående mjölk upp till dennas yta, där de bilda ett lager av grädde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
