Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Kvarnindustri, av C. von Schéele - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
Fig. 212. Valsstol. Schematisk bild.
Fig. 213. Rafflade
kvarnvalsars
verkningssätt.
Då så mycket mjöl fastnat i tyget,
att luften endast med svårighet
tränger igenom, avskakas mj
öldammet allt emellanåt genom slag på
den till vänster framskjutande
stången. De nutida
malningsma-skinerna utgöras emellertid ej av
stenkvarnar utan av valsstolar, i
vilka målningen sker mellan två
roterande valsar. Valsstolen
infördes år 1834 av Sulzberger i den
praktiska kvarndriften. Den
användes först endast till kornens
förberedande krossning och sedermera
för grovmalningen, men har så
småningom tagits i anspråk för
grov-mj ölets upplösning och har numera
till största delen undanträngt
kvarnstenarna även för avmalning av
finmjölet. De större kvarnverken
använda fortfarande stenkvarnar
huvudsakligen för den sista avmalningen av dunsten till färdigt mjöl, för vissa biarbeten
såsom kliets sista avmalning, skrotning till kreatursfoder och sammalning av råg.
Endast mindre kvarnverk bruka fortfarande ensamt stenkvarnar för
alla malningsoperationer från den första skrotningen till det färdiga
mjölet.
Valsstolens princip är i och för sig mycket enkel. Två vågrätt
bredvid varandra liggande valsar av hårt material, vilka vrida sig
mot varandra med högst obetydligt mellanrum, måste nödvändigt
söndertrycka ett sädeskorn, som nedfaller mellan dem. Den ena valsen
måste emellertid lagras så, att den kan giva efter, om någon hård kropp
skulle inkomma i mellanrummet. En motvikt eller fjäder sörjer då för
att denna utvidgning ej sker förr, än den verkligen behöves. Fig. 212
giver en schematisk framställning av en dylik inrättning; a och b äro
de båda valsarna, av vilka den förra är fast lagrad vid båda ändarna
av axeln, varemot b är rörlig och påverkas av en motvikt G. De båda
ändarna av dess axel vila nämligen icke i fasta, på själva
maskin-ställningen anbragta lager utan uppbäras av var sin hävstång, som
kan vrida sig kring en tapp vid dlf och vars nedre och längre arm n
av stiftet o tryckes så långt som möjligt åt höger. Detta stift sitter på en omkring d2
vridbar vinkelhävstång, vars långa arm p är belastad med vikten G. Skruven s hindrar
valsen b att pressas fullkomligt tätt intill
valsen a. Medelst denna ställskruv kan man
alltså reglera minsta valsavståndet. Genom
nu beskrivna anordning åstadkommes ett
kraftigt, dock ej oövervinneligt motstånd
mot den rörliga valsens utvikning. Trycket
Fig. 214. Räfflad kvarn vals av hårdjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
