Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Översikt av arbetsmetoderna och deras utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TRÄETS MEKANISKA BEARBETNING.
menas därmed vanligen virke som sågats, vare sig det sedan exporteras eller direkt
användes för t. ex. husbyggnad eller förädlas vidare för hand, i hyvlerier eller snickerifabriker
m. m. I det sistnämnda fallet är den sågade varan alltså endast ett halvfabrikat.
Kvantitativt intager alltså rundvirkets försågning en betydelsefull plats i
träbearbetningen, och maskinsågarna äro även att räkna som de viktigaste mekaniska hjälpmedlen.
Den äldsta typen är ramsågen, vars historia med säkerhet kan följas halvtannat årtusende
tillbaka.
I vårt land räknar den sina anor från den store rikshushållaren Gustav Vasas tid.
Av honom anlades nämligen de första »sågkvarnarna» i landet år 1530. Men exporten
gick fortfarande till mycket stor del i form av rundvirke till Holland, där
sågverksindustrien nådde en livlig utveckling efter det Hansan förlorat sin maktställning. Vinden
användes där som drivkraft, och teknikens utveckling i övrigt kan spåras i benämningen
»fina holländska blad», som småningom även infördes i vårt lands små ramsågar.
Cirkelsågen finner man inte förrän i slutet av 1700-talet och bandsågen först från
början av 1800-talet.
De sista decennierna hava för sågverksindustrien medfört en genomgripande
förändring. Särskilt ramsågen, som är den viktigaste maskinen, har utvecklats så att effekten
ökats. Detta har medfört att de apparater och maskiner, som stå i serie med ramens arbete,
måste förbättras för att kunna föra fram virke och hålla undan den sågade varan.
Främst gäller detta transportanordningarna samt kantverket. Genom omläggning
till fullt automatisk drift såväl i varje arbetsmaskin som inom hela verket har
samtidigt personalen kunnat nedbringas. Glädjande är även att man samtidigt kunnat
förmärka en strävan att bättre utnyttja råvaran, t. ex. genom exakt sågning, minskad
sågspånsförlust, kroksågning och fyrskärning.
De namn som främst äro knutna vid denna betydelsefulla utveckling äro Bolinder,
Ekelöv, Emil Löf och Leon. Nordström, vilka var på sitt sätt lämnat och alltjämt
lämna bidrag till maskinernas förbättrande. Tillverkning av sågverksmaskiner bedrives
vid ett flertal svenska fabriker, bland vilka må nämnas Beronius Verkstad, Eskilstuna,
Bolinders Mekaniska Verkstad, Stockholm, Jonsereds Fabrikers Aktiebolag, Jonsered,
Karlstads Mekaniska Verkstad, Karlstad, och Svenska Maskinverken, Södertälje.
En genomgående förbättring som vidtagits på träbearbetningens område är att
SKF kul- och rullager införts. År 1920 tillverkades för första gången en ram med
rull-lager i vevstaken; det var i en Svenska Maskinverkens Universalram, som uppsattes i
Ala sågverk. Fördelarna visade sig snart genom ökad driftsäkerhet i jämförelse med
äldre glidlager, förbrukningen av smörj ämnen minskades från 1.5 kg pr dag och lager till
mindre än 50 gram. Därjämte kunde även kostnaden för tillsyn och underhåll
nedbringas.
Färdigbearbetning. Vid det slutliga utformandet av arbetsstycket hava.’
handverktygen länge bibehållit sig, främst beroende på att trä är så lätt att bearbeta.
Men småningom hava här tillämpats de erfarenheter som vunnits i fråga om de vida
hårdare metallerna; en hel del maskiner för träbearbetning avvika alltså ganska
obetydligt från de typer som funnit användning i den mekaniska järnindustrien.
Förändringen från träslöjd till träindustri sammanhänger även med kraftfrågans
lyckliga lösning genom landets fortgående elektrifiering.
Bland hithörande maskiner är svarven den äldsta och kan spåras tillbaka till de
äldsta kulturlämningarna i Kina, Indien och Egypten. Av gamla grekiska författare
tillskrives dess uppfinning Teodoros från Samos (532 f. Kr.), men även andra uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
