Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spånadsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
samma som bomullens. Ett lingarn eller en linnevävnad kännes dock alltid tyngre
än ett bomullsgarn eller en bomullsvävnad av motsvarande skenbara grovlek, enär
bomullsgarnet är lösare, mjukare och porösare i följd av fibrernas (fröhårens)
fullständigt isolerade tillstånd.
Linets godhet kännetecknas av tågornas längd, finhet, glans, färg och jämnhet.
Färgen beror på rötningssättet, i det att daggrött lin har gråaktig färg, vattenrött
gulaktig; grönskiftande färg antyder underrötning och brun färg överrötning, sistnämnda
färg även antydande ett skört lin. Genom kokning av tågorna i sodalut isoleras de enkla
cellerna fullständigt, och en bomullsliknande fibermassa, s. k. kottoniserat lin, erhålles.
Man har redan länge sökt spinna sålunda behandlat lin till garn, dock utan gynnsamt
resultat. För grövre garnnummer är metoden givetvis användbar, men för finare och
finaste garner (till spetsar m. m.) torde dock spinning av sammansatta tågor av flera
skäl få anses vara den bästa metoden.
Av andra inom textilindustrien använda, dikotyledona stjälkfibrer må anföras
hampa (Cannabis sativa), jute {Corchorus capsularis) samt rami eller kinagräs (Urtica
ni-vea). Hampan är liksom linet en av våra äldsta kulturväxter. Tågorna, som beredas
liksom lin, äro något grövre samt användas numera huvudsakligen inom
repslage-riet. Egenskaperna överensstämma i allt väsentligt med linets. Jutefiberns användning
daterar sig från tiden för ryska Krimkriget och föranleddes av den minskade tillgången
på rysk hampa. Denna växt odlas numera i engelska Ostindien i stor omfattning. Den
flera meter höga stjälken får ligga några dagar i rinnande vatten, varefter bastlagret
lätt avskalas utefter stjälkens hela längd. Sålunda framställd fiber kan bearbetas direkt
i spinneriet. Den enkla jutecellen är starkt förträad. Tågorna, som hava en ljusgrå
eller gulbrun färg, hava stor industriell användning till matt- och gardinväv,
säck-och emballageväv, tågvirke, bindgarn m. m., stundom i förening med andra
textilämnen. Ramiplantan är inhemsk i Ostindien, Kina och Japan. På grund av fiberns
goda egenskaper, som närmast likna linets, har den vunnit stor användning för vissa
tillverkningar, särskilt inom trikotageindustrien.
Även vissa monokotyledona växter lämna en fiber för teknisk användning. De
flesta äro palmartade träd, vilkas långa blad lätt låta sönderdela sig till tågor, bestående
av bastfibrer eller kärlknippen. Hit höra manilahampa (white-rope fiber) från
Filippinerna, Nya Zeelandslin, sisal- eller tampicohampa, mexikan- eller agavehampa,
ananasfiber (silk-grass) m. fl., huvudsakligen från det tropiska Amerika. Dessa fibrer
användas, liksom den av kokosnötens bastartade skal erhållna kokosfibern (coirfiber),
på grund av sin stora ligninhalt, styvhet och grovtrådighet, mest till mattor, bindgarn,
emballage m. m. För fibrernas framställning användas särskilda maskiner, exempelvis
en av Krupp Grusonwerk, Magdeburg, införd maskin, vilken bearbetar bladen med
roterande slagtrummor, varvid de mellan tågorna liggande, mjuka delarna bortpiskas.
Sverige importerade 1925 6.34 mill. kg. hampa (ohäcklad), varav från Förenta staterna
3.3 mill. kg, samt 4.6 mill. kg jute till ett värde av 3.77 mill. kr.
Ull. De flesta däggdjur hava på kroppen hårbeklädnad, som allt efter hårens
grovlek och längd benämnes ull, hår, borst eller tagel. Ull erhålles huvudsakligen från fåren,
vilka varit människans husdjur sedan årtusenden tillbaka, varför man kan antaga, att
ullen är vårt äldsta textilämne. De äldsta egyptiska mumierna från tiden 3000 år f.
Kr. voro svepta i ylle och först 1000 år senare användes lin till svepningar. Man har
iakttagit, att fårens liksom de flesta pälsdjurens hårbeklädnad består av två väsentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
