Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AV VÄVNADER. TYLLVÄVNADER.
463
Fig. 526. Tyllvävnad.
av de inom den äldre spetstillverkningen använda grunderna, vid vilka trådarna, som
bilda cellnätet, äro förenade med varandra antingen genom tvinning eller slin grin g
(tyllgrund) eller genom flätning (gipyrgrund). De flesta tyll vävnader hava alltså
karaktär av spetsvävnader.
Ehuru det kan synas, som om den i fig. 526 visade vävnaden utan svårighet skulle
kunna framställas genom mekaniska hjälpmedel, befanns det, att den förelagda
uppgiften att införa maskiner för detta ändamål var synnerligen svårlöst. Ty förutom de
tekniska svårigheterna tillkommo även farhågor, att maskinerna skulle inverka skadligt
på den gamla spetstillverkningen för hand med dess alla förnäma traditioner och
konstnärligt utvecklade, fina teknik. Man fruktade för, att denna konstslöjd skulle förflackas.
Så blev dock ingalunda fallet. Tvärtom blevo genom maskinernas allt större
fullkom-ning en stor del av dessa vackra vävnadsalster tillgängliga för en större allmänhet. Men
därigenom att maskinernas arbete gick i en
annan riktning har dock den egentliga
spetstillverkningen för hand alltjämt kunnat bibehålla
sin rangplats vid sidan om spetsfabrikationen.
Redan på 1760-talet uppfunnos i England
de första maskinerna för tyllvävning, vilka
dock utträngdes av Heathcoats i Nottingham
1809 uppfunna s. k. bobbinnetmaskin, så
benämnd efter produkten bobbin-net (spolnät).
Heathcoat hade en uppfinnares vid denna tid
vanliga svårigheter att bekämpa: motstånd från
avundsmän och arbetare. Första motgången
be
stod i en patenttvist, som dock avgjordes till hans förmån, sedan han inför domstolen
demonstrerat den mycket komplicerade maskinens arbetssätt och vävnadsprodukt.
Andra motgångar härrörde från arbetarna, bland vilka denna tid existerade ett hemligt
förbund, de s. k. ludditerna, vilka förklarat krig mot alla maskiner och även förstörde
hans väveri. För att undkomma arbetarna i Nottingham flyttade Heathcoat 1816
till norra Devonshire, varest en storartad tyllvävnadsindustri snart uppstod, vars
tillverkningsvärde redan 1830 uppgick till 70 mill. kr. Sedan man även lyckats framställa
mönster å denna tyllbotten med tillhjälp av jacquardmaskiner, blev det möjligt att
maskinmässigt tillverka stora spetsvävnader i praktfulla mönster. För att tillförsäkra
England de ekonomiska fördelarna av denna uppfinning förbjöd landets regering vid
strängt straff all utförsel av dessa maskiner. Till och med fabrikanterna själva
bevakade natt och dag de värdefulla maskinerna för att hindra spridandet av
kännedom om dem. Detta oaktat lyckades det fransmännen att 1816 avsända ett par
maskiner till Calais, varigenom en liknande industri för tillverkning av tylle anglais,
såsom vävnaden benämndes i Frankrike, snart uppblomstrade även därstädes. Ar
1830 grundlädes denna industri i Österrike av Ludvig Damböck i Wien och samma
år infördes den i Tyskland (Chemnitz) genom Wieck. Tillverkning av engelska
tyll-eller trådgardiner infördes i vårt land 1897.
Den släta, till botten för spetsvävnader använda tyllen kan med hänsyn till
bind-ningssättet vara antingen odelbar eller delbar, den förra så beskaffad, att hela
vävnadens inre sammanhang försvinner, om enskilda trådar utdragas. Hos en delbar
tyllgrund löpa inslagstrådarna ej över vävnadens hela bredd, såsom vid den odelbara
grunden är fallet, utan blott över ett mindre antal varptrådar. Framställning av mönster på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
