Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Fig. 527. Engelsk gardinvävnad.
Fig. 528. Kamapparat till
spets-vävnader.
en odelbar grund är förenad med stora svårigheter. Antingen kunna särskilda
mönstertrådar invävas, eller kunna mönster bildas av större celler eller maskor på en grund av
mindre sådana. På en delbar grund åter kunna mönster lättare anbringas med
mekaniska hjälpmedel.
De bottenbindningar, som användas vid breda spets vävnader, t. ex. gardiner,
draperier m. m., äro av mycket växlande slag. Bland de mest använda är den engelska,
fig. 527, som består av tre system trådar, nämligen varptrådar (streckade),
mönstertrådar (grövre linjer) och bindtrådar (finare linjer). Varptrådarna löpa längs hela
vävnaden, mönstertrådarna gå fram
och tillbaka mellan två
närliggande varptrådar och fastbindas
vid dem genom bindtrådarna.
Mönstren bildas därigenom, att dess
trådar läggas tätare och sålunda
framträda mot den glesare
cellbottnen. Mönstertrådarnas
fram-och återgående rörelse regleras med
jacquardmaskin. För tillverkning av denna tyllbotten användes den i fig. 528 visade
apparaten. Mönster- eller inslagstrådarna äro upplindade på en mängd nära varandra
liggande, ytterst smala spolar eller bobiner, var och en bestående av två tunna, med
varandra förenade mässingsskivor 8, mellan vilka tråden är lindad. Avlindningen sker
genom ett slags smal skyttel P, från vilken tråden utgår vid B. Skyttlarna oscillera i
cirkelbåge uti tunna spår, anordnade i två kamliknande längder på ömse sidor om de
vertikala varptrådarna, lindade å en varpbom nedtill. Trådledarna Nt, bestå av
två i sin längdriktning fram och tillbaka rörliga stänger t, försedda med en mängd
fina nålar NNlf genom vilkas ögon trådarna äro
trädda. Sammanslingringen av trådarna
åstadkommes genom de kombinerade rörelserna hos
dessa nålstänger och de vinkelrätt mot dem och
emellan nålarna rörliga skyttlarna P med sina
spolar Ä. Uti fig. 528 betecknar E den färdiga
tyllvävnaden, B spoltrådar (bindtrådar), C varptrådar
och D slejf- eller mönstertrådar. För de
spoltrå-dars rörelse, som genom sitt tätare eller glesare
läge skola bilda mönsterslejfer (inslag), finnes ännu
en anordning, benämnd selektor, bestående av ett
antal hakformigt böjda ståltrådar s, fästa på en
gemensam stång, avsedd att föras framför en viss
spoltråd och hejda dess rörelse, så att ingen slejf
bildas av densamma. Dessa selektorer stå i
förbindelse med en jacquardapparat. Den engelska
tyllbottnen, även kallad China- eller slejfgrund, har
4-kantiga celler. Besläktad med denna är den
franska, vid vilken slejferna äro dubbla och löpa
emellan 3 eller flera närliggande varptrådar,
varemot vid den engelska slejferna äro enkla och löpa
blott mellan 2 närliggande varptrådar. Andra med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
