Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Repslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
helst, d. v. s. varje brukligt garnnummer. De för varje förändring nödiga fingergreppen
utför spinnaren nästan omedvetet eller instinktmässigt. En övad spinnare kan på ungefär
12 minuter göra 300 m garn färdigt. Under spinningen måste garnet, såsom den vanliga
repslagarbanan visar, läggas över stöttor eller hakar, så att det ej släpar på marken.
Den enkla repslagarstolen, sådan den här beskrivits, torde numera mycket sällan
förekomma. En förbättrad anordning av densamma bestod i spinnhjulets drivande av
spinnaren själv medelst ett vid hans gördel fastgjort tåg utan ände, samverkande med
en konisk kugghjulsutväxling vid spinnhjulet. Arbetaren för hjulets kringdrivande
blev härigenom obehövlig.
Nästa åtgärd består i garnets uppdrivning. Det avrullas från hasplarna och
upp-spännes i längder om 150—300 m eller mera, parallella med varandra och till
erforderligt antal, ofta ända till ett par hundra, allt efter det blivande tågets grovlek.
Upp-drivningen tjänar såväl till att avdela en bestämd mängd lika långa garn som till
kontroll på spinnaren. Man kan emellertid även inrätta det så, att vid vardera änden av
banan ställes ett spinnhjul, då arbetaren således kan spinna både vid fram- och
till-bakagåendet. Garnen avhakas, så snart de äro färdiga, vid båda ändarna och läggas
utsträckta på marken. Så snart det bestämda antalet garn, som skola bilda en dukt,
är spunnet, upptagas de på en gång, hängas mellan de båda hjulen vid en hake på
vardera sidan och hopsnos något litet. Innan arbetet fortsättes, måste den frågan
avgöras, om det blivande tåget skall tjäras eller ej. Det förra sker med skeppstågvirke
och allt sådant, som måste stå emot väder och vind, varemot tåg, som skola användas
under tak, ej tjäras, emedan de i detta tillstånd, enligt vad erfarenheten visat, äro
starkare, uppenbarligen emedan tjäran gör de förra tågen mera styva. Men å andra
sidan är det skydd, som detta medel bereder hamptågan mot förstöring genom fukt,
förenat med så stora fördelar, att man ej kan undvara detsamma. Tjärningen tillgår
antingen så, att man låter varje särskilt garn löpa genom ett kärl med het tjära, medan
det upplindas på en annan haspel, eller vanligen så, att hela dukten dragés därigenom.
Den viktökning garnen erhålla genom tjäran, belöper sig vanligtvis till en femtedel av
deras vikt.
Man hopsnor nu garnet till dukter sålunda, att man hänger så många garn, som
skola komma på en dukt, med deras ändar på en gemensam hake, vilken vrider sig i
motsatt riktning mot den, vari garnet spunnits, varigenom dukten ej får någon
benägenhet att sno upp sig. Antalet av sålunda hopsnodda garn kan från två (varav
vanligt segelgarn består) uppgå till flera hundra. Exempelvis kan i ett tåg av ordinär
grovlek ingå 7 eller 8 garn i en dukt, i en kabel av 30 cm i omkrets — alla
måttupp-gifter i fråga om tåg gälla omkretsen, ej diametern — 80 garn och i de grövsta, på
fartyg förekommande kablar ända till 360 garn i en dukt. Snodden medför en alltjämt
tilltagande förkortning, varför antingen den ena (i detta fall icke vridbara) änden hålles
spänd genom en tyngd, som kan giva efter, eller den andra haken befinner sig på en
ställning, som är skjutbar på hjul eller medar och under arbetet alltmer närmar sig
spinnhjulet i följd av den dragning, som tågets förkortning utövar.
En tross eller lina slås i regel av tre dukter, som uppspännas nära varandra på
det sätt, att vid banans ena ändpunkt de tre duktändarna särskilt upphängas på var
sin hake, medan i den andra änden alla tre tillsammans fästas på en större hake.
Därefter snos från båda ändarna, varvid den stora haken vrider sig i motsatt riktning mot
den, vari dukterna ursprungligen blivit snodda, och åstadkommer därigenom deras
förening till ett helt men snor därvid till en del åter upp dukternas snodd. För att
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
