Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Äldre iakttagelser rörande ljusets kemiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFI. ÄLDRE IAKTTAGELSER RÖRANDE LJUSETS KEMISKA VERKNINGAR. 689
Fig. 750. Scheiners sensitometer.
Fig. 751.
Hefner-normallampa.
ningar. Ju mindre den ljusmängd är, som förmår åstadkomma ett framkallbart
ljusintryck, desto känsligare säges plåten vara. Den minsta ljusmängd, som är nödvändig
för att åstadkomma ett framkallbart ljusintryck, kallas tröskelvärde, och detta utgör
sålunda ett mått på plåtens känslighet och betecknas med ett
gradtal enligt det sensitometersystem, som kommit till
användning.
Tyvärr har man ej kunnat ena sig om något visst
sensitometersystem, utan flera olika sådana användas, i Tyskland mest
Scheiners och på sista tiden Eder-Hechts, i England oftast
Hur-ter & Driffields, som är baserat på en annan princip än de
förutnämnda. Förutom de tre nämnda sensitometersystemen, som äro
de vanligaste, förekomma även sådana av Warnerke,
Chapman-Jones, Watkins, Wynne m. fl.
För att tillföra plåten olika men noga bestående ljusmängder
användas som sagt sensitometrar. Fig. 750 visar den vid Scheiners
system använda sensitometern. Skivan S, som är försedd med ett
antal i viss följd stigande vinkelurtagningar A och B, sättes i
hastig rotation medelst drivhjulet K. På ena sidan om skivan S
finnes en liten kassett C, i vilken en remsa av den plåt eller film,
som skall undersökas, befinner sig, och på 1 meters avstånd från
skivans andra sida är ljuskällan, som är en hefnerlampa, amyl-
acetatlampa, en s. k. normalljuslampa (fig. 751), placerad. På den efter plåtremsans
framkallning erhållna skalan (fig. 752) avläser man siffran vid det sista, d. v. s. svagast
svärtade fältet, vilket angiver plåtens tröskelvärde och därmed dess känslighet uttryckt
i Scheinergrader, t. ex. 13° Sch. Medelst Scheiners sensitometer erhåller man en s. k.
tidsskala, d. v. s. det är här tiden som varierar (i förhållande till
skivans vinkeluttagningar), under det att belysningens intensitet
är konstant.
Bekvämare och numera mycket använda äro de
sensitometrar, som ge s. k. intensitetsskalor, vilka erhållas, genom att
plåten exponeras bakom och i kontakt med en gråkil med
konstant tilltagande täthet eller en skala med olika täta fält av noga
känd täthet. Den därvid erhållna svärtningsskalan kallas
intensi-tetsskala, emedan det här är belysningens intensitet, som varierar,
under det att exponeringstiden är konstant. På denna princip
bygger Eder-Hechts sensitometersystem (fig 753). Sensitometern
44—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
Fig. 752. Skalor,
erhållna medelst
Scheiners sensitometer.
Fig. 753. Eder-Hechts
gråkilssensitometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
