Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Kinematografi - Kinematografiens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINEMATOGRAFL TEKNIK.
765
Fig. 875. Framkallningsrnm^i ett filmlaboratorium.
Interiör från.A.-B. Svensk Filmindustris laboratorier vid Råsunda.
pelvis ett sjöstycke eller ett vinterlandskap betydligt mera stämningsfullt och verkar mera
naturtroget om det tonas blått, ett porträtt verkar mera tilltalande i sepiabrun ton o. s. v.
Vid den s. k. färgningen, som stundom kombineras med kemisk toning, ger man
filmens gelatinskikt i dess helhet en viss färgton. Detta sker genom att filmpositivet
badas i utspädda lösningar av anilinfärgämnen, vilka uppsugas av gelatinskiktet och
sålunda ge en viss åstundad färgton åt filmen. Färgningen bidrager i hög grad att
åstadkomma stämningseffekter. En varm, gulaktig färgton passar sålunda bra för ett
solbelyst landskap, en blå ton för en månskensstämning o. s. v.
Med filmpositivets framställning är kinematograferingens första del slutförd. Vi
ha nu på långa filmband en serie positiva delbilder av de olika rörelsemomenten. För
deras syntes till bilder, som återgivs, rörelserna, erfordras en projektionsapparat eller
projektor. Denna utgöres till sin princip av ett skioptikon, som är försett med en
anordning för delbildernas ryckvisa frammatande i apparatens bildfönster och med en
slutare, vanligen kallad bländare, som avbländar ljusknippet under de moment, som
bildväxlingen sker. Fig. 881 är en schematisk bild av en projektor. L är ljuskällan, oftast
en båglampa, K en kondensor, som samlar och sänder det av ljuskällan utsända
strålknippet genom bildfönstret B till projektionsobjektivet O, vilket senare projicierar
bilden på en vit projektionsskärm. På filmhjulet A insättes den film, som skall projicieras.
Filmen FF frammatas av matarrullen H till bildfönstret B. M är en anordning, medelst
vilken filmens ryckvisa frammatning i bildfönstret verkställes. Filmen rullas sedan upp
på filmhjulet C. Vid B bildar filmen en slinga, som är nödvändig, för att den ej skall
slitas av vid framryckningen i bildfönstret. Slingan förnyas successivt av matarrullen
H efter varje framryckning, Då filmen framryckes 16–18 gånger per sekund och mellan
varje framryckning måste stå absolut stilla, är det tydligt, att den mekanism, som
ombesörjer filmtransporten, måste vara utförd med allra största precision. S’ är slutaren eiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
