- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
8

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskans härkomst - Menniskoslägtets ålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi ej ett enda ögonblick att till samma species
hänföra dessa varelser, som äro vida mera olika än
befryndade med hvarandra, men vi deremot skola ej ha
någon slägtskap med apan? Ett sådant antagande skulle
på det känbaraste såra vår stolthet. Men hvarför? Att
menniskan kunnat stiga så högt som
hon gjort, är en tanke, som måste höja vår
sjelfkänsla, och återblicken på den tillryggalagda
banan kan ej nedtrycka oss, ej ens om vi följa henne
till frändskapen med aporna, från hvilka vi ej
härstamma, men med hvilka vi ha en gemensam härkomst.

Menniskoslägtets ålder. Det är svårt, om ej alldeles
omöjligt att ge någon upplysning om menniskoslägtets
ålder. Blott så mycket är visst, att mensklighetens
utveckling kräft en långt större tidslängd, än de
historiska författarna vanligen äro benägna att
antaga. År 1828 upptäckte Christol och Tournal i
södra Frankrike menskliga qvarlefvor bredvid benen
af länge sedan utdöda djurarter, och 1830 gjordes
dylika fynd äfven af Schmerling i hålorna vid Liège,
der menniskolemningar, stenredskap och dylikt
förekommo tillsammans med mammutben. På fyrtiotalet
fann man ett fossilt refben af en irländsk elg
(megaceros hibernicus) med samma oregelbundna
broskutveckling, som det skulle företett, om det
blifvit träffadt af en spjutspets. Detta tycktes
utgöra bevis för, att menniskor lefvat redan på
samma tid som dessa nu utdöda djur, ehuruväl,
hvad det sistnämda fyndet beträffar, tvifvelsmål
framkastades, som syntes egnade att rubba tron på de
dragna slutsatsernas riktighet. Man ansåg nämligen,
att blessyren lika väl kunnat vara följden af en
stångning under brunsttiden.
illustration placeholder

Fig. 7. Menniskoskelettet.

Fynd af samma slag som det vid Liège gjordes på
flera ställen, der tillvaron af kalksten underlättat
bildningen af hålor. I sådana hålor fann man,
vanligen nedbäddade under ett lerlager, ben af mycket
olikartade djur, så blandade med hvarandra, att man
omöjligt kunde undgå att antaga, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free