Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturföreteelser, som på denna tid af året
inträffa. Hos delawarerna och andra indianstammar,
som indela året i vår, sommar, höst och vinter,
ha månaderna följande namn: 1 (mars) staksillmånaden,
emedan detta fiskslag då i stora stim går upp
i floderna; 2 (april) växtmånaden, då majsen sås;
3 (maj) den månad, då majsen kupas; 4 (juni) den månad,
då hjortarna blifva röda, o. s. v. Hos kamtsjadalerna,
som dela året endast i två hälfter, kallas maj
tauakoatsj, snäppmånad, juni koakoatsj, gökmånad,
augusti kyhsuakoatsj, månskensmånad, emedan man då
fiskar om natten vid månsken, december nokkouosnabil,
efter orden: jag har något fruset; mars ahdukoatsj,
rökfångsmånad, emedan vid denna tid kojans rökfång börjar tina
upp och marken deromkring blir bar.
Tidmåttet näst under månaden och veckan var tiden
mellan två soluppgångar, dygnet.
Fig. 132. Assignat från franska revolutionen.
Det är en allmän företeelse, att måttbegreppens
förfining håller jemna steg med den stigande
kulturen. Då alla på naturiakttagelse hvilande
vetenskaper äro af dem beroende, blir det
nödvändigt att förfina medlen, om man vill
beriktiga och öka resultaten. Med arbetet får
tiden ett större värde, och menniskan tvingas att
hushålla dermed. Misshushållningen med de små delarna
inskränkes allt mer; äfven det minsta räknas, mätes,
väges. Indelningen af dagen har väl först egt rum hos
kustbefolkningarna, hvilka den regelbundna vexlingen
mellan ebb och flod snart måste falla i ögonen. Men
en bestämdare utbildning erhöll hon framför allt
hos herdefolken genom deras hjordars regelbundna
lefnadssätt, deras fodring, mjölkning o. s. v.
Den beqvämlighet, hvarmed talet 12 låter handtera
sig, i synnerhet den lätthet, hvarmed det kan delas,
gör det vid måttens underafdelningar synnerligt
användbart. Halfva dygnet indelas i 12 timmar,
liksom man redan förut indelat året i 12 månader
och djurkretsen i 12 stjernbilder, ett förfarande,
som vi, äfven i fråga om andra indelningar, återfinna
hos nästan alla jordens nationer.
De tal, hvarvid man från tidsindelningen blifvit van,
öfverflyttades äfven på andra indelningar. Vigt
och mått bestämdes derefter. Klumpiga spår till
en mätning af ytor och solida kroppar anträffa vi
mycket tidigt. Till mätare användes först ett allmänt
förekommande föremål, en frukt, en kropp af bestämd
längd o. s. v. eller en kropp af allmän betydelse. På
detta sätt uppkommer den egentliga måttenheten.
Skalet af en kokosnöt eller ett ägg o. d. blir det första
rymdmåttet. Vigten bestämmer man först efter den tyngd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
