Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelhafvets kuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigt och använde förr än de i konstfärdighet dem
vida öfverlägsna egypterna ett prägladt metallmynt
som bytesmedel. Men framför allt inverkade de på
alla folk, med hvilka de kommo i beröring, genom
spridningen af den af dem redan länge begagnade
bokstafsskriften, af grekerna ännu länge kallad
de feniciska tecknen. Genom sin idoghet och
slöjdskicklighet uppstego fenicerna till en hög
grad af välstånd. I Sidon funnos stora fabriker för
tillverkning af hvita och färgade glasvaror, dyrbara
väfnader samt stora purpurfärgerier. Sjöfarten och
skeppsbygnadskonsten, och i samband dermed astronomin
och matematiken, erhöllo en hög utbildning. Genom
kolonisationen af främmande länder, genom sina
handelsresor till Kykladerna och de andra öarna
i Egeiska hafvet, till Spaniens södra kust, der
Tartessos och Gades af dem anlades, till norra Afrika
med kolonierna Utika, Hadrumetum och Kartago, till
tenn- och bernstensländerna i norra Europa, utvidgade
och beriktigade de kännedomen om jorden och hennes
olika alster.
Jemte fenicerna uppträdde nu i norra Italien
etruskernas folk med sin allvarliga karakter,
hvars sträfvande mindre gick ut på att öka
beröringspunkterna med grannfolken än att intränga
i företeelsernas inre väsen. Vi finna hos dem de
första spåren till en sträng naturforskning, och
det inflytande, de utöfvat på de senare uppträdande
romarnas tanke- och lefnadssätt, är omisskänligt.
Men den gynsammaste jordmånen för sin utveckling fingo
de öfver den egeiska överlden invandrande folken i
Grekland, jordens lyckligast belägna land. Det stod
redan under Psammetikos och Kambyses i en liflig
handelsförbindelse med Egypten, och förhållandena till
det persiska riket under Kambyses och Darios Hystaspis
förde åter många greker bort från fosterjorden. De
gamla myterna om Dionysos’ och Herakles’ tåg, om
Ios, Aristeas’ och den hans ledande pil följande
Abaris’ vandringar gifva oss en inblick i den
rörliga helleniska karakteren, som sökte beröring
med främlingar och snart gaf sjöfart och handel en
liflig uppblomstring. Vi möta redan i äldsta tider
försök att från Medelhafvets bäcken framtränga mot
öster till Pontos och Fasis, mot söder till det
gamla Ofir och de tropiska guldländerna, mot vester
genom Herakles’ stöder ut i den "allt kringströmmande
Okeanos". Språkkunskap blef nödvändig för att kunna
inlåta sig i förbindelser med utländingar och ledde
till jemförande språkforskning. Vetenskaper och
konster uppväxte i lycklig förening i det solrika
landet och utbildade grekisk anda och ädel grekisk
sed, hvilkas inflytande i synnerhet gjorde sig
gällande genom de många kolonier, som uppstodo i långt
mera storartad skala än hos fenicerna. Från de mäktiga
kolonierna, såsom Syracusa, Miletos och Massilia,
utsköto nya grenar, hvilka i sin tur slogo kraftiga
rötter. Sant och skönt skildrar Humboldt detta
hellenismens ingripande i mensklighetens utveckling,
då han yttrar: "På samma gång genom den kraftiga andan
hos ett folk, som ofta genomgick stora skakningar, ett
rikt och rörligt lif utvecklade sig i det yttre, blefvo
vid tilltagande välstånd genom den inhemska kulturens
utbredning nya frön till nationens andliga utveckling
öfver allt utsådda. Bandet af ett gemensamt språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
